Det har gått över fem år sedan Robert Wedberg tog över som generalsekreterare i Svenska handbollförbundet. Handbollskanalen passade därför på att ta ett snack med 59-åringen om hur åren varit, vilka steg svensk handboll har tagit och hur han ser på framtiden för handboll i Sverige.
För lite mer än fem år sedan presenterades Robert Wedberg som ny generalsekreterare för Svenska handbollförbundet. Under åren som gått har Sverige tagit kliv framåt med representationslandslagen och gjort ett stort jobb för att försöka göra handbollens organisationer mer professionella. Men det har också varit en pandemi under Wedbergs år vid rodret och mängder av andra utmaningar.
– Jag vill börja med att säga att det har varit roliga år. Jag trivs väldigt bra i rollen och alla jag har samarbetat med och träffat i olika sammanhang. Det är nummer ett och det viktigaste, säger Robert Wedberg till Handbollskanalen.
– Det har så klart varit speciella år, men också utmanande i alla de här kriserna. Precis som för hela samhället så påverkade pandemin oss på olika sätt. Men det gav oss också möjligheter och det är det vi har försökt fokusera på. Och nu blir det kanske ännu tuffare med världsläget.
Kan du berätta om några av de delar ni fokuserat på under dina år som generalsekreterare?
– Vi har gjort en resa när det kommer till att göra allt mer professionellt och det tycker jag att vi lyckades med under pandemin. Vi drog igång ett arbete för att göra om distriktsorganisationen och under tre år lyckades vi göra en förflyttning från 13 till fem distrikt och parallellt med det lyckades vi även modernisera och förändra hos oss själva.
– Vi har nu fem professionella distrikt med personal och gott samarbete. Det blir mer laganda nu, tidigare hade vi 13 distrikt varav sex-sju stycken av dessa inte hade ekonomi eller kraft för att driva det och då blev förutsättningarna lite annorlunda, säger Wedberg och glider in på ämnet landslagshandboll.
– Det har varit mästerskap på hemmaplan och det är ett otroligt viktigt sätt för oss att skapa intresse och få fler att vilja hålla på med handboll. Det började 2020 och fortsatte 2023, och nu har vi ett mästerskap kvar i december. Det blir ringar på vattnet.
Hur ser du på handbollsintresset i Sverige just nu?
– Vi hade lite stolpe in under pandemin där vi fick möjlighet att ta oss ur det genom väldigt mycket statliga medel och satsningar på idrotten. Det gjorde att vi kunde jobba för handbollen och nå ut till många föreningar. Vi försöker vara mycket tätare med föreningslivet och vi ser många klusterbildningar i hur föreningar jobbar och hjälper varandra. Det är en del av det.
– Sen är det delen med att nå ut i andra områden än de där vi traditionellt varit starka. Vi försöker hitta nya sätt att angripa och nå ut och vi har ju koncept som ”hand the ball” som vi inte har haft tidigare. Det är ett nytt sätt att nå gränslandet mellan skola, fritid och förening – och det är viktigt att komma åt.
Wedberg berättar att arbetet redan är igång med att under 2023-24 stötta utsatta föreningar runt om i Sverige genom att ge mindre föreningar en chans att starta om.
– Vi kan inte bara ha samma gamla sätt att jobba som vi alltid har haft utan det gäller att hitta nya angreppssätt. Vi ser att det fyller på väldigt bra underifrån, även om vi har några kullar som blev väldigt hårt drabbade under pandemin och som är svåra att få tillbaka. Men totalt sätt går det både framåt och uppåt vad gäller antalet utövare.
Vilket är ditt starkaste minne under de här fem åren? Vad är du mest stolt över?
– Där kan jag välja hur många grejer som helst, men jag tänker att jag fokuserar på fyra. Handbollens styrka är att kombinera bredd och elit och att våga stå för det. Och det leder mig in på herrarnas EM-guld, det sticker ju ut som en fantastisk grej. Sen arbetet med hur vi förändrade i distrikten och så den fjärde delen som är våra landslag och jämställdhetsarbetet, där vi alltid står i front. Vi vet att vi alltid är bäst i klassen där.
En del utmaningar framöver för SHF
Mycket går bra med svensk handboll, men det finns också en del orosmoln på himlen. Ungdomslandslagen har haft det tufft, kritiken mot allt från rättighetsavtal till profixio härjar och dessutom ett världsläge som är minst sagt osäkert. Det finns med andra ord en del utmaningar framöver för Wedberg och company.
– Allt som händer är så klart utmaningar för oss, men det gäller att vi förbereder oss och är beredda på att parera det som sker. Vi behöver göra en systemomställning för att bli mer moderna och du har ju själv sett och hört den förändring vi gjort med profixio. Den var nödvändig att göra, sen har vi full respekt för att det påverkar många och inte bara professionellt utan även för de som jobbar ideellt. Det är tufft med systemomställningar och det är vi mitt i nu.
– Vi behöver även modernisera våra utbildningar för att vara attraktiva för nästa generation. Jag tror inte vi kan förvänta oss att det ska komma unga ledare som sätter sig ner på det traditionella sättet för utbildningar på en massa helger. Vi ska så klart träffas, men vi måste också möta ledarna på deras villkor. Vi försöker lyssna på målgruppen utan att tumma på kvaliteten i utbildningarna.
Vad ville du du genomföra när du tog över och hur har du nått de målen?
– Jag tycker själv att min styrka är att bygga starka lag, att få med mig medarbetare som vill vara med på resan och ta ansvar. Vi har fått in en massa duktigt folk och att bygga en stark organisation är nyckeln för att lyckas i andra delar, vilket vi också har gjort.
Vad ligger i pipelinen härnäst?
– Svenska cupen är inne på sitt trejde år, men det blir första året med Final Four. Det är viktigt för oss eftersom det är en tävling som alla kan vara med i. Vi hoppas att vi kan få Final Four att lyckas i Sverige också, men det krävs att vi investerar tid, kraft och pengar i det för att det ska kunna lyckas.
– Annars är det saker som jag varit inne på redan kring systeomställningarna. Vi är inte i mål än med profixio, men vi får ha respekt för att det tar mycket tid.
Handbollen tar allt större plats
Wedberg berättar även att handbollen numera tar större plats inom idrotts-Sverige, betydligt större plats än tidigare.
– Det är väldigt roligt att vi har en helt annan röst nu idrottspolitiskt i Sverige. Vi försöker vara så delaktiga vi kan och påverka svensk idrott. En ny idrottspolitisk strategi ska tas fram vid möte 2025 och i det arbetet vill vi vara högst delaktiga för att påverka och sedan ha det som bas i vår egen strategi som vi ska lägga 2026. Vi kör inte bara på handbollens spår, utan försöker vara med på idrottens spår för att ha samklang.
– Min känsla är att vi blir tillfrågade oftare på att vara med på sådana här saker. Handbollen tar lite större plats och vi blir inbjudna inte minst för våra värderingar och syn på idrotten, som till exempel fair play.
Vad ser du mest fram emot, både i det korta och det långa perspektivet?
– I det korta perspektivet är det hösten vi har framför oss med två stora fester. Först och främst Sverigecupen i Nyköping som är en fantastisk manifestation likt finalspelet i USM. Det ser jag väldigt mycket fram emot och detsamma gäller hemmamästerskapet i december. Det händer så mycket annat då med konferenser, partnerträffar och vi är ute i mängder av stadsdelar och jobbar med hand the ball. Det är ett häftigt arbete som sker utöver alla fantastiska VM-matcher man också kan titta på.
– I det längre perspektivet handlar det om utvecklingsarbetet som jag beskrev till en början. Att faktiskt jobba i hela kärnkraftverket för att nå hela vägen ut till föreningarna. Det är en sak att vi gjorde ett bra jobb med extra medel från staten, nu vill vi hitta en organisation för att hålla i det som varit väldigt framgångsrikt och viktigt för oss.
Och med Robert Wedberg som generalsekreterare ett tag till?
– Jag har inte funderat på något annat. Det viktiga för mig är det finns utmaningar, och det finns fortsatt mycket att jobba med. Om jag saknar att stå på golvet och träna lag? Nej, det gör jag inte. Fördelen med mitt jobb är att man kan njuta av handbollen lite från sidan, men ändå jobba med den strategiskt. Det passar mig väldigt bra, säger Robert Wedberg.