Tredje gången gillt för Palicka: ”Brinner för det som aldrig förr”

Andreas Palicka får äntligen en guldmedalj runt halsen. Foto: Johanna Lundberg / BILDBYRÅN.

Andreas Palicka har väntat länge på att få vinna sin guldmedalj med landslaget och han är märkbart tagen när Handbollskanalen möter honom efter EM-finalen. Palickas Europamästerskap innehöll många turer men han släpptes ut från karantänen lagom till semifinalen och kom att spela en precis så avgörande roll som Sverige behövde i de avgörande skedena. 

När Handbollskanalen mötte Andreas Palicka efter prisutdelningen var han tagen och försökte fortfarande förstå vad som just hade hänt.

– Jag är i chock över det som har hänt och det är en känslostorm inombords. Jag kan inte sätta ord på det, så otroligt fantastiskt som det är, säger han.

Förklaringen till framgångarna är lagbygget, något som alla i truppen verkar hålla med om.

– Lagmoral är en bra förklaring till varför vi vinner i dag. Iskall är också en bra förklaring om man pratar om han som står här till höger om mig, säger han och pekar på Niclas Ekberg som gör en intervju för TV bredvid.

Matchen mot Spanien var Sveriges andra final på ett år och Palicka tror att framgångarna kommer att fortsätta.

– Nu står vi här med en guldmedalj runt halsen och känner en jävla trygghet i varandra. Vi har byggt upp ett jäkligt starkt lag som fortfarande har framtiden framför sig, säger han.

”Brinner för det fortfarande”

Efter prisutdelningen lämnade Palicka sina skor på podiet, vilket Sportexpressen uppmärksammade. Per Carlén gjorde samma sak när han avslutade sin landslagskarriär efter OS-silvret i Atlanta 1996 och frågan är vad den symboliska handlingen har för betydelse. Hur som helst så försäkrar Andreas Palicka att han fortfarande har motivationen att spela handboll.

– Det är otroligt. Jag gjorde landslagsdebut 2007 och ni kan ju räkna hur många år det är. Skägget börjar bli grått och jag är 35 år och jag brinner för det fortfarande. I och för sig som aldrig förr, säger han och fortsätter:

– Jag har kämpat länge, med tre finaler och tredje gången gillt och vi lyckas höja pokalen och ta guldet. Jag kan inte sätta ord på det. Det är fantastiskt.