Han har inte fått mycket speltid i klubblaget THW Kiel och i landslaget har hans position varit något ifrågasatt. Men nu är Karl Wallinius i Paris, redo att ta chansen på den största scenen.
– Så länge jag arbetar målmedvetet kommer jag att få chansen och ta den, säger han till Handbollskanalen.
Vi har bokat tid med Karl Wallinius på landslagets pressträff inför öppningsmatchen mot Tyskland. Men vi får snällt vänta på vår tur – först behöver Wallinius avsluta en annan intervju. Med Max? Nej. SVT? Nix. GoHandball? Inte det heller. Wallinius blir ”intervjuad” av Sebastian Karlsson och Jonathan Edvardsson.
Stämningen är med andra ord, precis som den brukar i det svenska landslaget, avslappnad och lättsam. Och Karl Wallinius verkar stortrivas.
– Det är coolt att vara här på OS, det är så mycket människor överallt och allt är så levande, säger 25-åringen.
Om han har påverkats av snacket som varit kring hans vara eller icke-vara i landslaget så syns det inte. Men så är det också en person som verkar bra på att vara i nuet.
– Jag har inte tagit del av det snacket riktigt. Och det är inget nytt för mig, jag har inte spelat jättemycket i Kiel och det har varit en hård tid där. Jag är så klart fullt medveten om att det var svårt för mig att komma med till OS, men när jag väl blev uttagen så är det här ett helt annat lag och man får skilja på de två delarna. Det har jag lyckats med hittills, förklarar han.
Går det att stänga av ”Kiel-Kalle” när du är här med landslaget?
– Det är så klart en utmaning, men det jag försöker ha i huvudet hela tiden är att jag ska fortsätta göra det jag är bra på. Sen kommer det inte vara solklart varje gång, men jag har fått ett bra stöd.
Berätta om året i Kiel, på vilket sätt har det varit tungt?
– Jag tror att alla känner till att när man inte spelar så är det svårt. Det är anledningen till att jag är där, anledningen till att jag har lämnat familj och vänner. Samtidigt behöver man också uppleva de tuffa tiderna. Det låter klyschigt, men jag har vuxit sjukt mycket av det och fått många nya insikter. Jag har lärt mig jättemycket om mig själv också på ett sätt som jag inte hade gjort om jag hade stannat i Sverige.
Är det lätt att börja tvivla på sig själv och kanske till och med nedvärdera sin egen förmåga när spelare går före en? Att man glömmer bort att man tillhör världseliten?
– Vissa gånger hamnar man i tankar som blir lite destruktiva, men samtidigt stod jag bakom Simon Jeppsson och Alfred Jönsson i Lugi i början. Så länge jag arbetar målmedvetet kommer jag att få chansen och ta den.
– Jag har varit tvungen att utveckla mig själv så mycket som möjligt utifrån situationen jag har varit i.
Det är inte ovanligt att se spelare som är i ”Kalles” situation, eller liknande situationer, bli väl ivriga när de får spela. Att de direkt vill visa något och kanske göra saker på planen som normalt sett inte tillhör deras spel.
– Det är jätteutmanande att inte bli för ivrig, för det är klart att man vill visa så mycket som möjligt under den korta tiden. Ibland har man i bakhuvudet att nu har jag mina fem minuter att visa vad jag går för och gör jag det får jag spela vidare. Då kan det bli stressigt så klart.
– Men man lär sig.
Trots att han allt som oftast varit tredjevalet i Kiel bakom Eric Johansson och Nikola Bylik ser det ut som att han blir kvar i klubben åtminstone en säsong till.
– Som det ser ut just nu kör vi nästa säsong och så får vi hoppas att jag får spela mer. Jag orkar inte tänka längre fram än så just nu – men jag får växla upp nästa säsong.
Hur taggad är du nu att visa alla att du förtjänar den här chansen du har fått?
– Jag är otroligt taggad, men framförallt vill jag göra en bra insats och hjälpa laget. Det är det som betyder mest. Vi ska vinna och jag ska bidra så mycket som möjligt, säger Karl Wallinius och avslutar.
– Jag försöker vara i nuet. Det är enklast så.