Dokument: Är niometersskottet på utdöende?

Mikkel Hansen. Photo: Christoffer Borg Mattisson / BILDBYRÅN

Handbollskanalen har djupdykt i de senaste mästerskapen och kan framförallt konstatera en sak: skott från niometer har minskat – och det drastiskt. Vi tog hjälp av damlandslagets analytiker Pontus Ward Wiklund för att reda ut om niometersskottet är på väg att försvinna.

Vi börjar på damsidan och tittar på VM 2019 i Kumamoto. Under mästerskapet avlossades det totalt 2684 skott från niometer, varav 983 gick i mål. En procent på 37, alltså.

I mästerskapet som avgjordes i Spanien i december avlossades 2172 skott (760 gick i mål) och med en procent på 35. En minskning med över 500 avslut på bara två år alltså.

Minskningen blir ännu svårare att ignorera om vi tittar på herrarnas EM 2022 kontra EM två år tidigare. Skottprocenten är visserligen högre, runt 45 procent under båda mästerskapen, men 2009 skott under EM 2020 jämfört med 1566 skott under EM 2022 visar att även på herrsidan gick antalet skott från niometer ner cirka 500 skott på två år.

Grafik: Handbollskanalen

Hur ser det ut för Sverige? Damlandslaget sköt 132 skott från niometer 2019 jämfört med 48 skott 2021. Och herrlandslaget tog EM-guld med nästan hälften så många skott från niometer 2022 jämfört med misslyckandet på hemma-EM 2020 (101 skott 2020 jämfört med 62 skott 2022). Av lagen som slutade topp sex på EM 2022 var det finallagen Sverige och Spanien som var minst benägna att skjuta från niometer.

Viktigt att nämna när det gäller damernas mästerskap är att Internationella handbollförbundet (IHF) utökade antalet deltagande VM-lag från 24 (2019) till 32 (2021). Det spelades tolv matcher fler 2021 jämfört med 2019. På herrsidan var det ingen skillnad mellan antalet deltagande lag eller antal matcher från EM 2020 till EM 2022.

Var kommer skotten ifrån istället?

Om vi återigen börjar med att titta på damernas mästerskap så har skott från mittsex ökat med över 1000 skott från VM 2019 till VM 2021. På herrsidan är skillnaden inte lika stor, men 200 skott fler avlossades från mittsex under EM 2022 jämfört med EM 2020.

En portion av skotten ser ut att ha förflyttas från niometer till kanterna. På damsidan kom 1499 av skotten under VM 2019 från kanterna medan 1621 skott kom från samma position 2021. På herrsidan är det inte samma utveckling utan det sköts drygt 70 skott färre från linjen under EM 2022 jämfört med EM två år tidigare. Däremot ökade Sverige mängden avslut från såväl kanterna som linjen.

Kontringar då? Såväl Tomas Axnérs landslag som Glenn Solbergs har kontrat betydligt mer än vad deras föregångares landslag gjorde. Och det syns i statistiken. Under VM 2019 gjorde Sverige 54 försök till kontringsmål och under VM 2021 hade siffran nästan dubblats till 97. Totalt gjordes det nästan 300 mål fler efter kontring 2021 jämfört med 2019 om vi tittar på samtliga lag. Utvecklingen på herrsidan är väldigt lik.

Handbollskanalen har pratat med Pontus Ward Wiklund, huvudtränare i Önnereds HK och damlandslagets videoanalytiker, för att reda ut hur utvecklingen egentligen ser ut.

Är niometersskott på utdöende?

– Jag tror att det kommer att gå fram och tillbaka, precis som med allt annat. Men allting går ju lite fortare och nu söks det väldigt mycket avslut från sexmeter jämfört med tidigare. Om man tittar på lagen som går långt i mästerskap har de starkt kontringsspel och behärskar det under större delar av matcherna, vilket också påverkar, säger Pontus Ward Wiklund.

Hur påverkar det niometersspelare att handboll spelas så här numera?

– Det är nog lika beroende på vilken spelare det är. Vissa påverkar det ju till det bättre, vi i Sverige har ju många duktiga genombrottspelare och de spelarna gynnas ju av att spelet blir snabbare och att laget trycker mer. Men det kan också gynna skyttar, ta en som Mette Tranborg till exempel, det blir tydligare vilka lägen som är hennes och andra skyttars.

– På damsidan var det nästan bara skytte från Ryssland under det senaste mästerskapet när Anna Vyachireva inte var med längre. De har fått ändra sitt spel eftersom de har skytte både till höger och vänster nu. Och de gick ju inte lika långt i mästerskapet, om det nu går att dra en parallell där.

På herrsidan vann Sverige EM efter att laget knapp sköt utifrån. Istället var det mycket genombrott, kantlägen och linjeavslut.

– Samtidigt sökte Sverige de lägena och det blev längre spelföljder eftersom de väntade ut de lägena. Det kan också bero på att lagen vill åt något mer än själva läget, alltså till exempel straffsituationer. Man försöker lura in motståndaren i fållor.

Vad säger du om att Sverige sköt cirka 500 skott färre från niometer under de senaste mästerskapen jämfört med de föregående?

– Det är också skillnad på vad för spelare som är med i laget. På damsidan hade vi lite mer skytte 2019, nu var det nästan bara Carin Strömberg som sköt utifrån, men hon är ändå inne på åtta meter när hon skjuter. Nina Dano är annars den största skytten, men hon gillar också genombrott. Förut var det Kristin Thorleifsdottir och Mikaela Mässing och längre tillbaka Linnea Torstenson.

– Men det spelar så klart också in att vi vill ha så bra lägen som möjligt. Får du avslut från sexmeter kan du få med dig en utvisning, men sen är det frågan om det är värt att få med sig en utvisning numera. En utvisning är inte lika hård bestraffning längre om man tittar procentuellt. Att göra mål och vinna situationen med 1–0 är bättre än att spela 1–1 under utvisningen.

Det är ju mycket högre procent av skotten som går i mål från kant och linje, så det är kanske inte så konstigt att fler och fler avslut kommer därifrån?

– På damsidan har det utvecklats till att skapa större samarbeten för att dra på sig nästa spelare och hitta framspelningar två situationer bort. Försvarsspelet måste numera klara av inte bara den första situationen utan den andra och tredje attacken. Därför blir anfallsspelet inte så lätt att analysera och mittsexan glöms bort. Det kan bidra till varför det blir mer avslut från linjen och det blir ju bättre lägen.

– På herrsidan är ett skott från niometer i centralt läge ett ganska bra läge. Det gör att försvaret måste bli mer offensivt för att klara av det. Dels för att klara av skotten, men också för att klara av nästa tackling och inte komma för nära. Nu läggs mer fokus på att kunna bestämma åt vilket håll den offensiva spelaren ska gå åt och det tror jag har bidragit till varför det blir fler avslut från linjen. Står du på sex-sju meter som försvarare blir du sönderskjuten och därför behöver du kliva upp.

Finns det inte längre plats för renodlade skyttar?

– Du kan inte längre bara vara bra på en grej utan ska du klara dig på en spetsegenskap behöver du vara helt överlägsen på den. Det är möjligtvis spelförståelse som man kan klara sig långt på.

Hur stor del har utgrupperat och rörligare försvarsspel i att skyttar har svårare att komma till klockrena lägen?

– De senaste åren har det blivit mindre vanligt att de enkla lägena dyker upp. Du måste få till spelföljd eller övertag innan du hittar ditt läge och eftersom fler lag använder sig av analys i sina förberedelser tror jag att du kan förstöra mer för din motståndare än du kunde för tio år sedan.

– På mästerskap märker man hur sjukt mycket folk det är runt lagen som jobbar med analys. De använder analys före, under och efter mästerskap. Det är verkligen en stor utveckling och något vi försöker använda för att hitta övertag.

Kan det bli som på klubbnivå i ännu högre utsträckning att de med störst resurser, alltså flest människor som jobbar med analys, vinner?

– Så är utvecklingen nu och det är ju de största förbunden som har resurser. Sen är frågan vilken gräns du kan dra vad gäller hur många som kan jobba med analys och vad man får ut av det. Norge har hur många som helst som jobbar med det och Nederländerna har två-tre stycken som alltid är med på mästerskap. Vi måste också utveckla oss där, men ännu viktigare är att vi förbereder ungdomar hur de utbildar och utvärderar sig själva.

Nästa säsong blir det tre nya regler inom handbollen och två av reglerna kan komma att få stor effekt på hur spelet ser ut. Då är det fyra passningar som gäller efter att domarens arm för passivt spel kommer upp. Dessutom sker avkast efter insläppt mål inte längre på mittplan utan i en cirkel som är fyra meter i diameter stor. Dessutom får avkast tas medan spelarna är i rörelse.

– Vad gäller passivt spel och fyra passningar tror jag fortfarande att man kommer att vilja ta ett frikast som offensivt lag för att veta hur många passningar man har kvar och vad man kan göra av det. Så man kommer kanske i högre utsträckning söka frikast och det kommer ju att bli svårare att ha varianter när det är färre passningar.

– Vad gäller den andra regeln har jag inte riktigt satt mig in i den än, men det kommer ju att gå mycket fortare och mycket av uppställt spel kommer att försvinna, avslutar Pontus Ward Wiklund.