Per trivs med Montenegro: ”Jag lever min handbollsdröm”

Per Johansson. Arkivbild. Foto: Viktor Ljungström

Montenegro har tagit sig till åttondelsfinal i VM och man har gjort det med Per Johansson vid tränarrodret. 47-åringen verkar trivas otroligt bra i rollen som förbundskapten för laget som härnäst ställs mot Serbien.

– Jag lever min handbollsdröm genom att få vara här i ett VM med de här tjejerna. Jag vill gärna vara kvar med tjejerna längre, berättar Per Johansson.

Det var snabba ryck för Per Johansson inför mästerskapet. Istället för att sitta i TV tillsammans med Niklas Jarelind och kommentera matcher blev han tillfrågad att bli förbundskapten för Montenegro, något han tackade ja till. Och inte verkar han ångra beslutet.

– Jag lär tjejerna saker men jag lär mig också otroligt mycket varje dag och känner att jag har förtroende. Men jag vet också att det är under en begränsad period som vi får jobba tillsammans, säger Per Johansson, och berättar samtidigt hur mycket tiden i CSM Bukarest hjälpt honom.

– Jag drog otroligt mycket lärdomar när jag var där. Situationen där var rätt lik den som var här, spelarna behövde en ny röst. I fallet med Montenegro kan jag förstå det eftersom flera av spelarna aldrig haft någon annan tränare i sitt liv. Men Dragan Adzic (Pers företrädare, reds. anm) är en otroligt kompetent tränare och tjejerna i laget är välutbildade.

Vad har du gjort mer konkret i gruppen och i spelet sedan du tog över?

– Jag kom in som mig själv med mycket energi och blåste på från början. Jag satte tydliga ramar men ändrade inte så mycket i spelet, nästan inget alls. Det jag har varit noga med är att vi ska spela med mer fart och det är något som många av tjejerna har velat göra länge.

Hur annorlunda är det att jobba med spelarna i Montenegro jämfört med till exempel Boden?

– Det är ett hierarkiskt system på ett annat sätt, men det är ett system jag förstår lite bättre efter min tid i Bukarest. Samtidigt har jag väldigt bra hjälp av min fystränare och assisterande tränare Adrian Vasile. Han var med mig i Bukarest också och kan förklara för mig varför spelarna gör som de gör. De har ju sitt sätt, precis som vi svenskar har vårt.

– Adrian är ett otroligt bra stöd.

Montenegro har blandat och gett under VM. Man började med att tokimponera och vinna stort mot Danmark, men följde upp det med ett par sämre insatser innan man avslutade bättre igen mot Tunisien och Brasilien.

– Efter matchen mot Japan har det varit rätt tuffa dagar för oss alla. Japan var i och för sig så in i helvete bra men hade vi vunnit där hade vi fått en annan resa. I gruppspelet fick vi inte riktigt betalt för segern mot Danmark, men jag tror det var viktigt att vi fick en bra avslutning mot Brasilien.

Trots en bra insats av Montenegro mot Brasilien fick sydamerikanskorna matchens sista läge. Men det blev inget mål och det oavgjorda resultatet räckte för att Montenegro skulle säkra en plats i åttondelsfinalerna.

– Mål där så hade vi varit rätt ner i helvetet. Men nu blev det räddning och himmel istället, säger han.

Vad är du mest nöjd med så här långt under ert mästerskap?

– Hur vi har fått ihop gruppen. Atmosfären är riktigt bra och det är härligt att jobba här med den passion och drivkraft som finns. Kanske kan det bli vår X-faktor i turneringen.

Nu väntar alltså Serbien i åttondelsfinal, ett lag som ännu inte förlorat under VM.

– Vi kommer inte gå vidare om vi inte gör en toppmatch bakåt, så enkelt är det. Och kan vi spela med samma fart som vi gjorde mot Danmark, ett lag vi sprang sönder totalt, så är mycket vunnet. Men enligt mig är Serbien favorit att gå vidare.

Ser dina spelare det på samma sätt?

– Nej, spelarna har inte det tänket här. Som svensk tänker man att det kanske inte är så bra att vi nu får möta ett lag som vi precis spelat mot två gånger (träningsmatcher före VM), men våra spelare tycker inte att det spelar någon roll.

– De går bara för seger och ska kämpa och slåss för det. De vill bara klappa till folk och springa, så blir det bra.

Montenegro tränade på lördagseftermiddagen och sedan hade man möte på kvällen där man pratade om Serbien. På matchdagen kör man lätt träning och två möten, möten där Per låter de äldre spelarna prata mycket.

– Det blir ju lite ”måndag hela veckan” här. Man ska orka vara i den här miljön och de lag som klarar att hålla fokus är de som går långt.

Måndag hela veckan innebär fullt fokus på det egna laget. Därför har Per Johansson inte hunnit se Sveriges matcher.

– Jag tänkte innan att jag skulle göra det och lite har jag hunnit se, men man är helt slut varje dag. Sverige började lite skakigt men har gjort en fantastisk resa efter det. Och att vinna mot Norge är så klart få förunnat.

– Vi gjorde det 2010 och det gjorde mycket för vår grupp. Det blir barriärbrytande för den här nya generationen eftersom det händer saker i en grupp när man lyckats med något så stort och tron finns där.

Skulle Sverige och Montenegro ta sig hela vägen till semifinal kommer lagen i så fall att ställas mot varandra. Det vore en dröm, framförallt för Per Johansson.

– Det hade varit fantastiskt på många sätt. Den matchen vill jag gärna uppleva för då innebär det att både Sverige och Montenegro är bland de fyra bästa.