Emma Lindqvist har varken spelat SverigeCupen eller varit med i något Skånelag, men nu har hon startat två VM-matcher i rad. Handbollskanalen har träffat 22-åringen inför morgondagens match mot Tyskland.
– Det är bra för yngre att se att utveckligen kan komma senare, man behöver inte vara bäst i yngre år, säger Emma Lindqvist.
Det var Skånes handbollförbunds verksamhetschef Bjarne Persson som under onsdagen twittrade om Lindqvist. ”Hittad Summer Camp i Skurup och intryckt på Riks 2 via Månsson när han var förbundskapten. Inget Skånelag. Inte spelat Sverigecupen men nu två VM-starter i rad,” skrev han.
– Jag såg också det. Jag var inte med i Skånelag eller Sverigecupen och som han skrev var det något Summer Camp där. Sen hade jag lite tur att Ola Månsson var tränare för herrlaget i OV så han såg mig i damlaget. Sen kom jag med på riksläger 2 och efter det har det fortsatt, säger Lindqvist.
Du har haft en rätt häftig utveckling från det till att vara startspelare i ett VM?
– Ja, men så är det för många på herrsidan också. Det är väldigt bra för de yngre att se att utvecklingen kan komma senare, man behöver inte vara bäst i yngre år. Fortsätter man att lägga ner jobbet så kan framgångarna komma.
Och så hjälper det att ha ledare som tror på en?
– Ja, det har jag verkligen haft i både OV och i H65. Jag fick jobba mig in i Höör, jag var inte så bra i början men fick ändå mycket speltid. Ola har aldrig slutat att tro på mig och det har hjälpt mig jättemycket.
När Emma Lindqvist blev uttagen i VM-truppen var det säkert en del som höjde på ögonbrynen. Två veckor in på mästerskapet och 22-åringen har visat att hennes spel håller på den här nivån – kanske är det till och med ett internationellt genombrott lite
i smyg vi har fått se.
– Jag gick in med inställningen att jag skulle sitta på bänken och vara ett så bra stöd till Hanna (Blomstrand) som möjligt. Sen har det utvecklas och jag har fått mer speltid. Jag har försökt att ta för mig och visa vad jag kan.
– Jag skulle inte säga genombrott i och med att jag inte har spelat på min riktiga position. Men det är klart att det har gått bra och folk har fått upp ögonen för mig.
Har det varit nervöst i matcherna?
– I första matcherna hade jag gjort en rusch men hade ändå andningen här uppe, säger Emma och pekar mot halstrakten.
– Då fick jag tänka att jag skulle lugna ner mig och sedan har det blivit enklare. Börjar jag tänka för mycket blir jag nervös, därför får jag jobba med det.
Vilken har varit din bästa match under VM?
– Jag skulle ändå säga den mot Rumänien, men det är också eftersom vi vann. Jag har inte sett någon av matcherna, men går jag på känsla säger jag den.
Normalt sett spelar Emma Lindqvist mittnia eller vänsternia, under VM har det enbart blivit spel på högernio.
– Det är klart att det är annorlunda, speciellt i avslutslägena när jag får armen lite längre ut. Men jag har pratat mycket med ”Sigge” och Janne om att ta min tid när jag hoppar upp. Det är ju jobbigt för målvakterna också med en högerhänt högernia.
Lindqvist, en av nyckelspelarna i guldjagande H65 Höör, har kontrakt med klubben över nästa säsong.
– Planen är att bli proffs, men jag vill ta min tid och känna att jag är så färdig jag kan bli. Så att jag känner mig redo. Jag vet själv att när jag byter miljö tar det lång tid för mig att trivas. Är jag bättre som handbollsspelare kommer det att gå snabbare för mig att komma in i ett nytt lag, en ny miljö och ett nytt land.
Du spelar alltså i Höör nästa säsong?
– Ja, det gör jag.
Handbollskanalen bad förbundskapten Henrik Signell berätta vad han ser hos Lindqvist som gör att hon har fått starta två raka VM-matcher.
– Hon är jättebra bakåt och sett till att hon är högerhänt högernia och inte van vid att spela där så är hon väldigt lojal i spelet. Hon spelar enkelt och tar de lägen hon ska ta,
i övrigt ser hon till att sätta de andra spelarna i lägen. Hon har gjort det jättebra, berömmer han.
– Sen är hon väldigt ödmjuk, så man får säga till henne åttio gånger att hon är här för att hon är bra. Hon vet nog om det någonstans, men hon är så ödmjuk att hon inte vill ta plats. Hon spelar hellre fram till nio mål än att göra nio mål själv, vilket ofta kan vara en sak man säger – med Emma är det verkligen så.
Handbollskanalen bollar vidare till Emma själv, stämmer det ”Sigge” säger?
– Ja, det skulle jag väl säga. Nu har jag varit med i landslaget några gånger och det har kommit upp varje gång vi har haft individuella samtal. Jag gillar oftast att de andra får synas och höras och så kan jag jobba i bakgrunden. Men som du säger, jag måste inse att jag är här av en anledning, säger hon.