Jessica Ryde är Sveriges 17:e spelare och redo att skrivas in i truppen om något händer Sveriges målvakter. Vi har träffat den svenska målvakten och snackat video, bristen på hobbys och hur hon smällt upp pulsen på presschef Daniel Vandor.
Kort inpå EM så drabbades Sveriges rutinerade målvakt Johanna Bundsen av ytterligare en hjärnskakning. Jessica Ryde, som endast har spelat en landskamp, kallades då in till landslaget inför träningsmatcherna mot Montenegro, och nu är hon på plats i Nantes under EM som en svensk säkerhet.
Hur känns det att vara här på plats i EM?
– Det är fett, riktigt fett. Bara det att få se alla matcherna live, det hade jag ju inte gjort om jag inte hade varit med, säger Ryde på dagens pressträff.
Har du varit och tittat på något mästerskap innan?
– Nej, faktiskt inte.
Hon är en del av laget på alla sätt och vis, förutom när de andra byter om till match så gör hon inte det. För att hålla igång kroppen som ersättning för matcherna kör hon, på eget initiativ, egna träningspass med intensiteten ”någonstans mellan försäsong och matchträning”. Under söndagen var hon till exempel ute och jagade upp presschef Daniel Vandors puls med intervallträning.
– Haha, ja, och jag är fasen imponerad av honom, han körde klart alla intervallerna. Det är kul att få lite sällskap och de verkar tycka det är kul att hänga med.
Jessica Ryde har hunnit fylla 24 år och hon har redan hunnit med en hel del på de åren. Säsongen 2013 flyttade hon från Lugi till H65 Höör – som hon var med och omvandlade till en svensk maktfaktor.
2014 vann laget Challenge Cup, 2015 utsågs hon till ”Årets komet” i ligan och 2016/17 vann hon SM-guld med H65. Säsongen därpå flyttade hon till danska Ikast, där även Sveriges mittsexa Linn Blohm spelar.
Hur ser du på din säsong i Ikast hittills?
– Första matchen var bra, sen tappade jag lite. Sen avslutade jag med två bra matcher mot Valcea i EHF-kvalet. Annars har jag inte varit så nöjd som jag hade hoppats. Men det har väl varit ganska bra ändå eftersom jag har fått komma hit, ler hon.
Att få komma till Nantes är ett fint kvitto för målvakten som har spelat fler Ungdomslandskamper än de flesta, 64 stycken. Det är även ett sätt att sudda ut stämpeln ”talang” och ta klivet upp bland de största.
Vart känner du att står nu i karriären? Lärande talang fortfarande, färdig produkt? Mittemellan?
– Jag skulle nog säga att jag inte vill se mig själv som en talang längre. Jag är inte ung på det sättet och jag har spelat ett par EHF-cuper nu, Champions League och i danska ligan. Och så tar jag mer ansvar än tidigare. Men jag är absolut fortfarande i lärandestadiet.
Hur lång tror du att du skulle kunna gå?
– Jag vill nå så långt jag bara kan, i vad jag än tar mig för. Det gör man genom att vara motiverad och just nu har jag jättestark motivation till handbollen. Kan jag fortsätta att hålla den motivationen går det säkert bra.
Tvivlar du på det?
– Nej, men det är speciellt när handbollen blir ens arbete. Det har alltid varit en hobby innan. Just nu har jag ingen riktig hobby, vilket är lite sorgligt. Jag har tänkt typ att lära mig gitarr eller nåt. Men det har liksom inte fastnat, haha.
Något som däremot fastnar är informationen som finns att hämta i videorummet och genomgångarna med de världsetablerade målvaktskollegorna Johanna Bundsen och Filippa Idéhn, och målvaktstränare Jan Ekman.
– Janne har klipp som han har valt ut på spelarna. Sen sitter vi bara och kollar på klippen och bollar igenom dom. Eller ja, det är mest de tre som sitter och bollar. Jag också, såklart, men jag känner inte till lika många spelare som de gör. Filippa och Bundsen har mött fler toppspelare i landslag och klubblag än vad jag har gjort.
– Men det är superhärligt att få såna små tips att hålla fast vid. Att börja lära känna spelarna.
Vad kan ni gå igenom till exempel?
– Man kollar ifall en spelare kommer på genombrott så brukar den göra såhär och på hoppskott gör den sådär.
– Det finns oftast önskemål då på vad som fungerar bäst för att ta det skottet. Sen kan det bli så att man går med två händer fast man egentligen är snabbare att gå med en hand.
Även fast hon inte riktigt är ”med på riktigt” finns det alltså läxor att plocka med sig hem i ryggsäcken. Kanske kommer hon även att behöva hoppa in i mästerskapet beroende på de svenska målvakternas skadestatus. I annat fall får nog presschefen vara redo med löparskorna.