ANNONS

Fredagskrönikan: No pain no gain(z)

Alltså. Jag vill inte bråka eller så. Och jag skulle aldrig säga att man inte fick äta kvarg, oavsett om någon säger det, okej?

Okej.

Happ, idag är det fredag. Dagen då det är fredagsmyZ. På fredagar så spelas inga matcher (förutom de som har en mycket stark passion för innebandy, högt blodtryck, avslagna hälsenor och sitta på akuten halva natten) eller träningar.

Det kommer ätas en hel del datum-ändrad tacos ikväll. Vet du vad ni ska äta? Har ni sms:at med varandra om det än? För det är skillnad på den frågan på fredagar, gentemot alla andra dagar i veckan. De andra dagarna så säger man ”jaha, vad ska vi äta idag då..?” tätt följt av en sån där bottenlös suck efteråt. På fredagar däremot, då hålls det minsann inte tillbaka på något krut inte.

Nu är det löningsfredag också, så det är nu som man känner att man lever. Man kan laga Vad. Fan. Som. Helst. Världen är vårt ostron. Och även om man lovat att aldrig bli en sådan som äter samma datum-ändrad tacos varje fredag så står man där med någon irländsk nötfärs i ena handen, samtidigt som gurka, tomat, guacamole (köp mer avokado för fahaan, har du någonsin stått där med disken efter maten och haft massa guacamole över? Nej, trodde väl inte det) och salsasås ”medium” ligger kundvagnen och knuffas med lite isbergssallad (folk som köper isbergssallad är ej att lita på).

Något man unnar sig att göra, eller inte göra – beroende på hur man ser det, är att låta gymkortet få ligga kvar i pluskan hela denna dag. Har man ingen Tinder-dejt att gå på, så låter man sina biceps vila. Nu råkar jag ha ett jobb som tillåter mig att sluta mitt jobb vid en tidpunkt då Systembolaget öppnar och bara hemlösa och hantverkare tycker det är rimligt att köpa ett dussin med elefant-öl, och call it a day.

Så istället för att börja planera min tacos-middag, så hinner jag faktiskt gå på gymmet innan den där inre rösten hinner säga ”fan skit i det där, du har kört på bra veckan och ätit kvarg så att kräkreflexen är inflammerad nu.

På gym vid dessa tidpunkter så är det oftast jag, några killar med svåra frisyrer från någon skola i närheten, en annan kille med stor, grå mjukisoverall som har stor text på ryggen, solbränd och verkar omåttligt intresserad av tribaltatueringar, silverkedjor och hårtrimmers av absolut högsta kvalité.

Jag har precis tränat klart och går in i omklädningsrummet för att duscha. Där inne så är redan två killar i 16:års åldern som också precis tränat klart. Dessa två killar har brett ut sina kläder och spridit ett moln av proteinpulver omkring sig så stort att till och med vulkanen Eyjafjallajökull hade sagt, ”det där är fan ett överdrivet stort moln”.

Detta var vad som sades i omklädningsrummet:

16:åring: (speglar sin tricep som om han letade efter sitt x-box som försvunnit)

Kompis: (tittar i spegeln på 16:årings tricep) Du är fan fett med lean nu, bror.

16:åring: (speglar sin andra tricep för att se ifall x-boxet fanns där istället) Mm, jag har slutat äta proteiner.

Kompis: (samma ton som någon med skrivstils-tatuerad bröstkorg har när den får samtal om att den ska få vara med i Paradise Hotel) DRIVER DU!?

16:åring: Bror, Jag är vegetarian nu. Mår bättre än någonsin.

Kompis: (samma ton som den tatuerade personens föräldrar skulle ha när dom får reda på att deras barn ska vara med i Paradise Hotel) Säg att du driver!?

16:åring: Jag svär, har inte ätit kött på en vecka nu.

Kompis: Vart ska du få alla gainz ifrån nu då?

16:åring: Alltså bror lyssna, man måste inte äta kött för att få gainz.

Kompis: Nej, jag vet bror, äter proteinbars varje dag.

16:åring: Jag har slutat med det också.

(tystnad och en hel del uppspärrade ögonbryn)

Kompis: vad..äter du då?

16:åring: Mycket kvarg, bror.

Kompis: Vadå kvarg?

16:åring: Kvarg! du vet, med Fun light.

Kompis: Funkar det?

16:åring: (börjar leta efter sitt x-box bakom ryggen nu) du sa det ju själv, plus att jag är mer explosiv när jag spelar mitt-nio på match också, fett gott att göra glass på kvarg också!

Här förstår jag att dessa två välinformerade killarna med en årsförbrukning av protein i blodet är handbollspelare. Fast i min värld så pratar inte handbollspelare sådär. En handbollspelare hade pratat om vikten av att göra en korrekt, 90-gradig benböj eller en explosiv frivändning.

Men tiderna förändras. Ibland måste man ta emot det nya med öppna armar, utan att vara rädd och bara såga det på en gång.

Fast en sak köper jag inte, och det är det här med att handbollspelare börjat göra målgester med vidöppna handflator som om de var Russel Crowe i The Gladiator när han dödat allt och alla och utbrister: ”ARE YOU NOT ENTERTAINED!?”. En handbollspelare knyter som mest en näve och mumlar något halv-kristet budskap.

Som en normal person.

Det roligaste jag kommer göra i helgen är att kanske våga köpa salsasåsen ”stark” och hetsäta lösviktsgodis för samma summa som ett månadsbidrag till Unicef och kolhydratssvettas som Anna Book som försöker ta sig upp från ett badkar fyllt med smält choklad.

Kommer även se några matcher i helgen och hinna beklaga mig över dagens ungdom, och deras målgester. Och äta kvarg på söndag för att inte missa några gainz, förstås.

//David Krusell

ANNONS
ANNONS