Denna säsong i Herrelitserien har haft en tydlig förlorare. Laget som har näst flest SM-guld genom tiderna med sina 11 medaljer av den ädlaste valören har gått baklänges. Vad är det som har gjort detta? Vad har Drott förändrat under säsongen? Hur dåligt har det egentligen varit?
Inför säsongen talades det en del om HK Drott. Laget som delvis hade misslyckats säsongen 14/15 och missat ett slutspel tappade sina två mest rutinerade spelare. Målvakten Robert Bladh och högersexan Martin Bystedt gick båda i pension, mittnian Henrik Olsson flyttade även hem till Stockholm efter att inte fått utvecklingskurvan som det väntades att han skulle få. Att Bladh och Bystedt gick i pension ansåg många skulle vara tunga avbräck för Drott. Inte bara på grund av sina kvalitéer utan framförallt på grund av deras erfarenhet. Det är två spelare som skulle kunna ha kvar lugnet när det gick tufft, kunna bära laget på sina axlar utan att vara framträdande på plan och samtidigt vara viktiga utanför planen. Det var de framträdande spelarna som försvann, frågan är vad det skulle betyda för nästa säsong att tappa dessa spelare. Bystedt ersattes med Jonathan Tygesen från grannklubben HK Varberg, i Varberg hade ”Tyget” som han kallas den föregående säsongen blivit femma i skytteligan trots att han spelade i ett bottenlag i Allsvenskan. Många såg honom som en ersättare som skulle vara tillräckligt bra, en kantvirtuos som kontrade mycket. Den värvningen var en fullgod ersättare om inte en förbättring från veteranen Bystedt.
”Magisk värvning”
För att ersätta Olsson värvade Drott Nikola Stojcevski. Stojcevski kom från spel i ärkerivalen RIK med ett rykte om att vara en klassvärvning. Till Hallandsposten sa den dåvarande sportansvariga Claes Andersson att Nikola var ”En av Elitseriens bästa mittnior” och att han skulle dra publikens minnen till en viss Magnus Andersson. Stora ord och ett sätt att sätta press på en spelare redan innan han har kommit till klubben. Även Stojcevski sågs som en bra ersättare för Olsson, och Drott var saliga över att ha lyckats knyta honom till sig.
Sen är det det tredje tappet Robert Bladh, det är positionen som folk ifrågasatte inför säsongen. När Bladh slutade ersatte inte Drott honom. Drott som bekant har en väldigt pressad ekonomi där de måste bli av med en stor skuld för att kunna överleva ansåg att man klarade sig med Olle Lindblom och Renny Svennberg som målvaktspar. Detta ifrågasatte många och man ansåg inte att de var tillräckligt bra. Lindblom med en udda målvaktsstil och Svennberg som är en ung målvakt förväntades inte lyckas med sitt uppdrag.
Dessutom beräknades mittnian Jesper Adolfsson vara borta åtminstone halva säsongen på grund av sin till en början mystiska skada som har förstört säsonger för honom i flera år. Adolfsson som är lagkapten i Drott var då tvungen att ersättas som lagkapten under tiden han var skadad. Det utseddes nittonåringen Markus Sjöbrink till, Sjöbrink som var vice kapten var det naturliga valet på så sätt. Men att ha en nittonåring som tidigare säsonger inte hade fått särskilt mycket speltid verkade riskabelt. Men under säsongen har ham visat att det var ett bra val, Sjöbrink är en av de få spelarna som har hållit humöret uppe matchen igenom, trots att det har varit tufft.
Så kommer vi till Elitseriepremiären mot fjolårsmästarna IFK Kristianstad. Detta är en match Drott givetvis inte förväntades att vinna, alla lag har svårt mot Kristianstad i en sprängfylld, orange Kristianstad Arena. Inte minst Reihn-Neckar Löwen fick känna på det senare under hösten. Men Drott hängde med länge i matchen, faktum är att det stod 11-10 efter ungefär 26 minuter då Pontus Zetterman gjorde ett av sina mål. Sedan hände någonting som under säsongen har blivit karaktäristiskt med HK Drott, de tappade det. På tre minuter gjorde Kristianstad fem mål i rad innan Zetterman lyckades sätta ett till mål med tre sekunder kvar av halvleken. Men de tre minuterna avgjorde matchen, från att ha varit med bra i matchen var det en lång uppförsbacke att ta ikapp i andra halvlek. De lyckades aldrig klättra upp för den stegen för att ta ikapp de fem målen de låg under med i halvtid. Det blev snarare tvärtom, matchen slutade 37-23 och Drott hade förlorat den andra halvleken med 9 mål.
Nästa match i listan var hemma mot LUGI, denna matchen startade de med att spela jämnt. Med fin fart från de tre niometersspelarna Blickhammar, Stojcevski och Zetterman växlade Drott bort de stora försvarsspelarna i bortalaget. Men i slutet av första halvleken gick det lite tyngre och i halvtid stod det 12-15. Tre mål upp till LUGI är inte på något sätt omöjligt och på läktaren fanns det goda förhoppningar om att andra halvlek skulle bli en jämn och rolig halvlek. Så blev det dock inte, LUGI tog kommandot direkt i andra halvlek och helt plötsligt stod det efter tio minuter 14-22. Sedan fortsatte det återigen och matchen slutade 20-33 efter att 98:an Alfred Jönsson hade tagit en framträdande roll på högernio.
Efter två matcher mot motstånd som kanske egentligen var bättre så var det okej att ha 0 poäng. Däremot höjdes ögonbryn eftersom de i båda matcherna hade gjort jättedåliga perioder i mitten av matchen som hade förlorat dem denna match. I de perioderna var energin nere i marken och ingen verkade vilja vinna. Målvakterna hade ingen av dessa matcher riktigt lyckats men det kan man samtidigt skylla på försvarets insats. Nu var det dock dags att ta den första poängen. Man reste till Blekinge för att möta HIF Karlskrona i en match där folk förväntade sig att Drott skulle klara av att ta segern. Det började bra, det stod 0-4 innan Karlskrona kom in i matchen. Sedan kom Karlskrona in i matchen och lyckades kvittera till 6-6 genom hemvändaren för säsongen Niklas Grundsten. Lagen följde sedan varandra åt till resultatet 18-18. Då hände någonting som troligen har präglat hela säsongen för Drott. Från 18-18 med knappt tio minuter kvar av matchen blev det 24-19 med två minuter kvar. Där kom tappet som de hade haft i båda de tidigare matcherna. Men detta är första gången som tappet kom mot ett lag som man på pappret borde vinna mot. De åtta minuterna mot Karlskrona är troligen en stor faktor till varför Drotts säsong har varit så katastrofal som den har varit. Från att ha förlorat två tuffa matcher var självförtroendet relativt lågt. Men när de sedan gjorde samma sak och tappade det totalt under en period mot ett lag som de tyckte att de borde slagit kraschade självförtroendet totalt. Det syntes i väldigt många matcher framöver.
Efter de första tre förlusterna fortsatte det på samma spår länge, efter åtta förluster i rad tackade den ena tränaren, Tommy Sourianemi för sig. Lars-Magnus Jönsson stannade kvar och fick hjälp av spanjoren Diego Perez Marne som tidigare har varit spelare i klubben. Diego hade då under ett par år varit aktiv i samarbetsföreningen och var där både sportchef och tränare för A-pojkarna. Nu tog han även sig ann en position som Elitserietränare. Det lovades energi och spelförändringar och i hans första match på bänken. Denna matchen hade dessutom publiken bjudits på fritt inträde och Drotts klack ”Vita Väggen” hade startats upp. På håll såg det ut som att saker skulle kunna förändras nu.
Men inte heller i matchen mot Skövde blev det någon poäng, nu hade Drott förlorat mot alla de andra fyra bottenlagen, Karlskrona, Aranäs, Ricoh och Skövde. Man kunde inte skylla på att man hade mött tufft motstånd, man hade bara sig själva att skylla. Den första poängen kom istället chockande i en match mot Ystad som egentligen skulle ha spelats i omgång 4 men hade flyttats fram. Där fick Drott med sig ett likaresultat där det var Drott som var närmst två poäng. Ett Ystad utan Kim Andersson fick inte riktigt till det i den matchen och tappade ett poäng mot seriejumbon. Nu kom förhoppningarna upp igen om att detta var vändningen. För trots att de hade bytt ut en tränare hadee det varit tre raka förluster för Drott. Detta skylldes på att de bytte försvarssystem, istället för det traditionella 6-0 försvaret som de hade spelat under ”Lasse-Tommy” spelade Drott nu framförallt ett högt 5-1 försvar under Jönsson/Perez Marne. Så att de förlorade skylldes på att spelarna inte hade vant sig vid det nya spelsystemet. Då kan man fråga sig, var det rätt att byta spelsystem helt? Drott behövde vinster för att kunna komma ikapp i serien, hade man verkligen tid att ändra så mycket?
Vändningen som folk ville ha kom inte heller efter Ystadmatchen, nu är vi nästan framme i december. Drott har tagit en poäng på hela säsongen, folk som tidigare har trott att Drott kommer komma igång har börjat tvivla och nu blev det en fråga i att klara sig undan sistaplatsen i serien istället för att lyckas ta sig till slutspel. Drott lånade in Johan Larsson ifrån LUGI under december månad. Larsson hade denna säsongen fått finna sig i att spela division två eftersom han var tredjemålvakt. Men Drott var i desperat behov av räddningar så de lånade honom. Efter att han kom in blev det lite bättre på målvaktsfronten, Renny Svennberg hade också kommit igång lite och gjorde några bra halvlekar när Larsson inte orkade. Det tog en månad till efter poängen mot Ystad innan Drott skulle kunna ta en till poäng. De mötte Ystad den 24e november och den första vinsten för säsongen kom den 27e december hemma mot Karlskrona. Det var första gången Drott vann en Elitseriematch sedan den 21e mars 2015. Det tog alltså drygt nio månader innan Drott fick fira en seger i serien igen.
”Helt jävla inkompetenta!”
Nu är vi nästan framme i nutid, det var en match kvar för Drott innan uppehållet i Januari. Nu vände serien och Drott åkte till Karlskrona för att ta sin andra raka seger. Det var utan Diego Perez Marne som inte kunde vara med på bänken i denna match. Det väldigt höga försvaret som hade fungerat väldigt bra matchen tidigare i Halmstad Arena fungerade inte lika bra i Karlskrona. Men det blev en jämn match, Drott hade väldigt mycket fokus på domarparet Widell/Åström. I en intervju till Hallandsposten säger Lars-Magnus Jönsson: ”Helt jävla inkompetenta! Jag tar bötern för att jag säger det.”
Starka ord, och visst hade Drott en del otur med domsluten där Blickhammar åkte på en dubbelutvisning i slutet av första halvlek som var tveksam. Men kanske var det framförallt situationen med Jesper Adolfsson i slutet av matchen och ställningen 29-27 till Karlskrona där på en kontring Adolfsson hann ikapp och kopplade grepp om spelaren, han fick straff och utvisning på en situation som skulle ha varit frikast, på sin höjd en straff. Det var ett delvis matchavgörande domslut och varken spelarna, ledarna eller den del av ”Vita Väggen” som var på plats var nöjda med det. Till slut förlorade Drott matchen med siffrorna 33-28.
Vad har gått snett i spelet då?
I början av säsongen var det under stora perioder av matcherna helt okej spel, det var inget skönspel men man höll ofta jämnt eller till och med ledde i halvtid. Sedan i andra halvlek gick det sämre under en period, och efter den perioden lyckades de aldrig ta ikapp. Spelet var oinspirerat och lamt, i försvaret uppstod ofta stora ytor för anfallarna att springa igenom. De tre spelarna som spelade treor i 6-0 försvaret, Stenberg, Berg och Sjöbrink var ofta för långsamma så allt motståndaren behövde göra var att sätta en stark genombrottsspelare ensam mot en av dem så kom man igenom. När det kom skott från i stort sett överallt på plan så gick dem förbi förstamålvakten ”Olle” Lindblom och till en början av säsongen blev det inte mycket bättre när man satte in Svennberg. I anfallsspelet var det mycket spel i sidled så fort de gick ner sig mentalt. Många alibipassningar och satsningar som inte hotade. Lagets skyttekung Pontus Zetterman gjorde ofta många mål i matcherna. Men det var framförallt på grund av straffarna, han bidrog inte mycket i spelet och är även en anledning till att högerkanten inte har blommat ut ordentligt. Tygesen har inte fått många bollar att jobba med.
När Diego kom in i bilden förändrades framförallt två saker, försvarsspelet och attityden. Försvarsspelet blev ett väldigt offensivt 5-1 med Viktor Hallén som spets, Hallén som tidigare under säsongen hade haft det tufft framåt fick trots det fortsatt fullt förtroende på grund av sitt försvarsspel. En annan sak som förändrades bakåt var att Sjöbrink fick en större roll som centerhalv, alltså trea. Det verkar inte som att tränarna litar på att varken Stenberg eller Berg klarar av den positionen lika bra som Sjöbrink. Den unge mittsexan har gjort det bra på den positionen, denna säsongen har han fått sitt ”genombrott” efter ett par år i A-truppen utan mycket speltid. Men försvarsspelet fungerade som sagt inte alltid utan det var ofta som spelarna liksom tidigare lyckades jobba sig till frilägen. I matchen mot Aranäs hemma förväntade sig många att Drott skulle backa ner och försöka hålla tätt mot Aranäs små, snabba och kämpande spelare. Istället fortsatte de som vanligt, det löste Aranäs så småningom med en traditionell diagonal övergång från högernio. Sedan kom Jesper Gustavsson i en stor fart och sprang förbi Viktor Hallén som packade över mot honom. Det lyckades Drott inte lösa utan den matchen förlorades.
Den andra saken som förändrades under Perez Marne var attityden. Som syntes på bilden ovan är spanjoren en tränare som lever sig in i matchen. Det verkar inte som att han accepterar att någon inte jobbar hem eller att någon ger upp för tidigt. Så även om svackorna i andra halvlek inte har försvunnit har inte viljan under matchen försvunnit. Om den har gjort det hos spelare likt Stojcevski eller Zetterman så har tränarna inte varit sena med att byta in unga spelare som Filip Andersson Moberg eller Rickard Lindström.
En sak som dock inte har förändrats är svackorna de har haft oftast i andra halvlek. Det har gått så långt att så fort de släpper in 2-3 mål i rad syns det att matchen är körd. Troligen sitter det i varenda spelares huvud när de går ut på plan inför andra halvlek att idag ska vi inte tappa den här matchen. Om man går ut på plan och är rädd för att tappa matchen så kommer man att tappa matchen. Det är så enkelt. Det är någonting som de måste jobba med under den sista perioden av Elitserien.
En sak som talar för dem är att Jesper Adolfsson är tillbaka. Han har hittills spelat tre matcher. I ingen av de matcherna har de förlorat med mycket och alla tre har varit jämna matcher eller vinst.
Statistik
- Spelade matcher för Drott är 20 stycken. På de 20 matcherna har de gjort 481 mål och släppt in 620 mål. Det ger dem -139 i målskillnad. Om man avrundar har de gjort 24 mål per match, släppt in 31 mål och alltså förlorat med 7 mål i snitt.
- De har endast vunnit två andra halvlekar på 20 matcher. Den i bortamatchen mot Alingsås där de låg under med nio mål i halvtid och lyckades ta ikapp så att det blev sex mål. Då ska man ha i åtanke att Alingsås luftade bänken i andra halvlek. Den andra andra halvleken man har vunnit är i matchen mot Karlskrona hemma. Då gick man från att ha haft ledningen med sex mål i halvtid till att vinna med sju mål. Detta i en match som de avgjorde i första halvlek och spelade relativt bra matchen igenom. Men man ska tänka på att de höll på att tappa det i en period i andra halvleken. Dock tog de sig samman och lyckades knipa segern.
- De har alltså förlorat alla andra halvlekar förutom två stycken. 18/20 andra halvlekar är förlorade. Frågan är om det är konditionen som brister. Men det verkar inte som det. Troligen är det en blandning av två saker, bredd och huvud. När andra lag sätter in spelare som är tillräckligt bra för Elitserien sätter Drott in spelare som inte är det eller så sätter de inte in spelare alls utan låter startspelarna spela så mycket som möjligt. Den andra aspekten är som tidigare nämnt att det mentala sätter stopp.
- Lag som ligger under med mycket brukar ta ikapp några mål i andra halvlek eftersom segrarna av matchen slappnar av och luftar bänken. De har Drott alltså in gjort. De har förlorat andra halvlek med i snitt 4,35 mål.
Vad talar för att Drott ska klara av att inte åka ur direkt?
Drott har tagit 3 poäng på 20 matcher. Närmst upp finns Skövde och Aranäs på 10 poäng. Ovan dem finns Karlskrona och Ricoh på 11 poäng. Det är alltså jämnt för de fyra lagen om vilket av dem som ska lyckas knipa tiondeplatsen i serien och på så sätt slippa kvala. Alltså kommer inget av de lagen vika ner sig.
Drott har tolv matcher kvar i serien, alltså kan de ta 24 poäng. De har en match kvar mot alla förutom Karlskrona. Säg att de vinner mot Aranäs borta, Skövde borta och Ricoh borta. Då har de 9 poäng, alltså är det inte tillräckligt att vinna de matcherna mot bottenlagen för att gå om något lag i dagsläget. Och då räknar vi inte ens med att lagen ovan Drott kommer möta varandra och ta poäng. Drott måste alltså kanske vinna
3-4 matcher utöver matcherna mot bottenlagen för att kunna känna sig säkra. Då måste någonting häända med spelet för att det ska gå.
En möjlighet Drott har är att IFK Skövde som är en klubb ur balans just nu på grund av avslöjandet av deras dåliga ekonomi inte klarar av att spela bra på grund av att det är för mycket runt om och därför förlorar resten av matcherna. Då hade Drott ”bara” behövt vinna över de tre bottenlagen samt en match till. Detta är dock inte troligt eftersom Skövde troligtvis kommer klara av att ta sig igenom denna situation.
En annan öppning för Drott som vi helst inte vill föreställa oss är att Skövde gör som H43 gjorde för ett par år sedan och går i konkurs. Då hade ingen blivit direkt nedflyttade och Drott hade fått kvala. Även det ser vi som otroligt eftersom vi tror att Skövde inte kommer sättas i konkurs under säsongen. Inte heller kommer de att bli av med sin elitlicens under säsong utan i sådana fall till nästa säsong.
Alltså är Drotts chans att klara sig till kvalet helt enkelt att vinna många matcher. Betydligt fler matcher än de har gjort hittills, samt ha turen att inte alla de fyra lag ovanför dem tar ungefär lika många poäng som de har gjort hittills utan att åtminstone ett utav dem har en dålig säsongsavslutning.
Här hittar ni en länk till tabellen och kan därifrån klicka er vidare till kommande matcher och tidigare resultat.