Tre lag sticker ut – här är Power rankings Handbollsligan herr, december

Välkommen till Power rankings Handbollsligan herr med Ola Selby där prestationerna, inte poängen, ligger till grund för Handbollskanalens ranking. 

Handbollskanalen Power rankings är vår egna ranking för vilka lag som egentligen varit hetast under månaden som passerat. Med andra ord är det en egen tabell för vilka lag som egentligen varit bäst. Ett lag som förlorat en match kan till exempel vara bättre än ett lag som inte har förlorat, beroende på vilka lag de har spelat mot. Hänger ni med?

1: IK Sävehof

Tabellplacering: 1

Ranking efter oktober: 4

Vad hände egentligen i höstsäsongens sista match mot Lugi? 27–27 borta mot nästjumbon var både överraskande, okaraktäristiskt och svagt av Sävehof. Innan dess däremot, då såg det väldigt bra ut för Michael Apelgrens lag.

Fyra segrar på fyra försök blev det, fram till plumpen mot Lundalaget. Det som imponerat mest är dels Sävehofs förmåga att vinna matcher på olika sätt och dels hur trygga spelarna verkar vara. Ta matcherna mot Aranäs och Önnered, då inledde Sävehof svagt men blev aldrig stressat och redde därför ut det och vann komfortabelt till slut.

Om det inte var tydligt innan så är det definitivt det så här ett gäng månader in på säsongen: Sävehof är laget att slå i år.

2: IFK Skövde

Tabellplacering: 2

Ranking efter oktober: 1

Jag rankade Skövde etta i Power rankings i oktober och det var nära att Kristian Svenssons lag behöll förstaplatsen i december. Det är mycket som går rätt just nu för IFK Skövde, åtminstone på planen.

Målvaktsparet är starkt – Anton Hagvall eller Håvard Åsheim brukar oftast vara bra. Försvarsspelet sitter och där är Markus Sjöbrink den store ledaren. Och framåt ser det nästan löjligt bra ut i många matcher, framförallt tack vare duon Daniel Ekman och Adam Ljungquist, som styr och ställer.

Skövde gjorde 30, 25, 31, 37 och 36 mål i matcherna i december. Då är det svårt att förlora.

3: Ystads IF

Tabellplacering: 6

Ranking efter oktober: 8

Här har vi ett lag som har vaknat rejält efter den mardrömslika starten på säsongen. Det ser inte perfekt ut ännu, långt ifrån, men det är enorm skillnad. Varken försvars- eller målvaktsspel har nått sin högstanivå, men det ser betydligt bättre ut åtminstone.

Givetvis har det också hjälpt YIF att Kim Andersson har gjort comeback. Om den långa skadefrånvaron fått 41-åringen att tappa i kvalitet? Knappast. Högernian har varit vass och bäst var han mot HK Malmö där han hade lekstuga hela matchen (sex mål och fem assist). Det är ruggigt imponerande att Kim fortfarande kan leverera på den nivån han gör – när han är som bäst är han fortfarande bäst i Handbollsligan.

Mer att imponeras över? Oscar Carléns ledarskap. Jag vet inte hur det såg ut internt, men externt har Carlén varit en klippa och troligtvis den största anledningen till varför YIF vänt på säsongen.

4: HF Karlskrona

Tabellplacering: 10

Ranking efter oktober: 12

På tal om lag som vänt säsongen. Jag vågar kanske inte riktigt säga att Karlskrona har gjort det än, men nog kommer EM-uppehållet olägligt för ett av Handbollsligans hetaste lag.

I december vann Karlskrona tre matcher, kryssade en och förlorade en. Det är givetvis imponerande och det blir än mer imponerande med tanke på att segrarna kommit mot Guif, Önnered och Skövde. Att Karlskrona höll målglada Skövde till bara 22 mål är sensationellt starkt. Enda förlusten i december kom borta mot Bajen och det är inte mycket att säga om.

Till sist är det värt att nämna Isak Larsson. Tio mål mot Skövde och en spelare som ser ut att ha hittat självförtroendet igen efter att aldrig riktigt ha fått chansen i ett IFK Kristianstad som ibland nästan verkar åldersdiskriminera.

5: Hammarby IF

Tabellplacering: 3

Ranking efter oktober: 3

En ytterst ojämn månad av topplaget. Hammarby hängde 40 mål borta mot ett visserligen försvarssvagt Önnered och förlorade ändå matchen. Endast ett kryss hemma mot krisande nykomlingen Amo, bara 18 gjorda mål borta mot Alingsås och så stabila segrar mot såväl IFK Kristianstad som mot Karlskrona.

Det gör Bajen svårt att analysera. Topparna finns där, det är ju helt uppenbart. Och sju poäng av tolv möjliga är ju inte dåligt, men samtidigt borde vi kunna kräva mer av Hammarby.

December var ett steg tillbaka för Bajen, men det är långt ifrån någon fara på taket för Patrik Fahlgren. Kan de få till helheten i större utsträckning så är det fortfarande ett av seriens bästa lag.

6: HK Malmö

Tabellplacering: 4

Ranking efter oktober: 2

Den fina formen har onekligen kommit av sig för HK Malmö. Eller har den det? Kanske är det bara så att Malmö helt enkelt ställdes mot starka lag i december. För de tre förlusterna kom mot ett pånyttfött Ystads IF och så två gånger om mot suveräna Sävehof. Det är ju inte fy skam och knappast de matcherna som Malmö förväntas vinna.

Men det som möjligtvis oroar är att Malmö inte ens var nära i några av de matcherna. Och ska de vara ett lag som kan hota om semifinal så krävs det bättre prestationer än så.

För med tanke på hur dominant Truls Grøtta alltjämnt är (26 mål och 26 assist på fem matcher i december) borde Malmö vara bättre även mot storklubbarna. Kanske är norrmannen helt enkelt för ensam och kanske är startspelarna slitna, för likt förra säsongen verkar Björn Sätherström inte särskilt intresserad av att rotera startsjuan.

7: Önnereds HK

Tabellplacering: 9

Ranking efter oktober: 5

Finns det något lag i Handbollsligan som har så stora problem med sitt försvarsspel som Önnered har? Jag tror nästan inte det. Visst, både Amo och Hallby har släppt in fler mål, men då snackar vi om en nykomling och ett lag som tippats i botten. Vi ska kunna ha betydligt högre förväntningar på ÖHK än att de ska släppa in i snitt 33,4 mål per match, som de gjorde i december.

Nu vann ÖHK ändå två matcher och det är ju bra, men de har definitivt inte hittat rätt i försvarsspelet. Avtalen sitter inte som de ska och kanske beror det på att det byts och ändras för mycket i försvarslinjen, men å andra sidan förstår jag att Dennis Sandberg gör det eftersom Önnered ännu inte hittat rätt uppställning.

Positivt? ÖHK kan verkligen göra mål. Och den senaste tiden har det varit ett annat lugn kring laget, inte bara en massa skandalrubriker. Sen är känslan att något ligger och pyr med Andreas Berg.

8: Alingsås HK

Tabellplacering: 5

Ranking efter oktober: 10

Är bortaspelet ett problem för AHK? Kan AHK inte vinna mot varken Hallby eller Aranäs, då är det något som inte stämmer. Och det är knappast tillfälligheter heller, faktum är att AHK ännu inte vunnit en bortamatch säsongen 2023-24.

Jag tänker inte försöka analysera hur det kan ha blivit på det sättet, det är varken första eller sista gången inom idrottens värld som ett lag är starkt på hemmaplan och svagt på bortaplan. Men något måste ändras, för annars riskerar AHK att missa slutspel.

Högstanivån finns ju där, åtminstone på hemmaplan. Att vinna med 25–18 mot Hammarby är imponerande. 31–28 mot ett starkt Ystads IF likaså. Jag utgår ifrån att Franzén och Törnqvist analyserar detta under EM-uppehållet och att AHK får ordning på bortaspelet under våren.

9: Eskilstuna Guif

Tabellplacering: 7

Ranking efter oktober: 7

Nämen, ännu ett ojämnt och svåranalyserat lag i Handbollsligan? Det finns ju en hel drös sådana lag i den här serien. I en värld av ojämna lag står Guif först i kön, för att halvcitera en viss Eskilstunaprofil.

Det vi däremot kan konstatera är att Zoran Roganovic inte ljög inför säsongen när han påstod att Guif nu har ett bättre försvarsspel. Så är det definitivt. Fortfarande ojämnt, ja, men betydligt högre toppar än tidigare och tydligare linjer och roller. Åtminstone verkar det så utifrån.

Framåt då? Jo tack, Richard Hanisch ser skarpare och skarpare ut. När Guif får tillbaka honom i gammalt slag kommer de att vinna ännu fler matcher.

10: IFK Kristianstad

Tabellplacering: 8

Ranking efter oktober: 6

Inledde december med tre raka förluster: 26–31 mot Hammarby, 24–29 mot Sävehof och 27–28 mot Guif. Då var IFK inne i en mardrömslik period där de inte kunde vinna, varken i ligan eller i Europa.

Efter det har det sett något bättre ut, även om de förlorade årets sista match borta mot Önnered. Det blev trots allt två segrar i december och det är ju ett steg framåt. Men anledningen till att jag fortfarande inte tror på den här upplagan av IFK (som ju i princip är samma upplaga som vann allt förra säsongen) är att segrarna kom mot jumbon Aranäs och nästjumbon Lugi.

IFK behöver visa mot bättre lag än så att de kan vinna om det ska kännas som att brandgult är tillbaka på allvar. Och framförallt behöver de börja spela försvar igen. Försvarsspelet är nämligen en skugga av vad det har varit tidigare. Visst, Philip Henningsson har missat matcher, men det ska ändå gå att förvänta sig mer av IFK.

11: IF Hallby

Tabellplacering: 12

Ranking efter oktober: 13

Klubbledningen har verkligen gjort vad de har kunnat för att försöka vända på säsongen. De lånade in favoriten från förr, Olle Ek, och de värvade Markus Stegefelt från 2.Bundesliga. Riktigt piggt jobbat av Hallby och helt rätt med tanke på den utsatta tabellpositionen.

Om det har gett resultat? Inte direkt, åtminstone inte i form av poäng. Däremot har spelet sett bättre och bättre ut och framförallt har Hallby nu fler spelare som kan leverera. Men tre poäng på tio matcher hade behövt vara det dubbla för att Hallby skulle ha förtjänat en högre placering i Power rankings.

Å andra sidan: 29–29 mot Alingsås och 31–31 mot Aranäs. Fyra poäng istället för två i de matcherna och december hade ansetts vara en succémånad. Små marginaler FTW!

12: Lugi HF

Tabellplacering: 13

Ranking efter oktober: 11

Lugi har inte vunnit en match och ändå placerar jag laget före två andra lag? Fortfarande berusad efter nyårsafton? Nej, men faktum är att Lugi i december spelat mot ettan Sävehof, tvåan Skövde, fyran Malmö och sexan Ystad.

Lugi plockade en poäng mot Sävehof och det var förmodligen hela december månads största skräll i Handbollsligan. Och de var med i matcherna mot Skövde (24–25) och Kristianstad (28–31). Med andra ord en rätt bra månad trots att poängen uteblivit.

Och ja, när Axel Månsson har dagen är han definitivt en av seriens bästa mittnior. Nu behöver han bara lite bättre hjälp, då kan Lugi lyfta.

13: HK Aranäs

Tabellplacering: 14

Ranking efter oktober: 14

Jag vill börja med att påpeka att det är väldigt jämnt mellan Aranäs och Amo, båda lagen kunde egentligen ha placerats sist. Men jag tycker mig se ett Aranäs som går i rätt riktning medan Amo går i andra riktningen formmässigt.

Aranäs kryssade i tre matcher i december och förlorade övriga tre. De tog poäng mot Hallby, Alingsås och Karlskrona. Matchen mot Karlskrona slarvade de bort, de hade ledning med ett mål och bollen när de drog på sig en offensiv foul och istället kunde Karlskrona kvittera.

Men det har varit lite ett signum för Aranäs den här säsongen. Inget riktigt flyt, ingen bra tajming. Mot Sävehof inledde Kungsbackalaget lysande och hade länge ledningen. Sen, när Sävehof hade det jobbigt och spelet trots allt flöt på bra för Aranäs, tog Aranäs timeout och då fick Sävehof prata ihop sig och kunde vända matchen. Det är helt enkelt små detaljer som saknas för att Aranäs ska börja vinna matcher.

14: Amo HK

Tabellplacering: 11

Ranking efter oktober: 9

Det har varit en jobbig tid för Amo. Spelet fungerade inte på slutet med ”Stocken” som tränare och mörkret har fortsatt därefter. En seger, ett kryss och tre förluster blev det i december och detta efter att Amo släppt in över 30 mål i alla matcher utom en.

Jag har inte sett någon utveckling på Amo den här säsongen, åtminstone inte i rätt riktning. Det finns gott om skickliga spelare, men om det är röd tråd som saknas eller något annat, det vet jag inte. Något är det i alla fall.

Nye tränaren Brian Ankersen ansluter i januari, förhoppningen från Amos sida är så klart att lag och tränare kan jobba ihop sig fram till ligan drar igång igen. Om inte så blir det en jobbig vår för Amo.