Ännu en vecka har, snart, passerat i Handbollsligan herr. Men vad är egentligen sant eller falskt kring de olika lagen, spelarna eller tränarna? Det går Handbollskanalens reporter Ola Selby in på här.
Vi är inne på den andra veckan sedan Handbollsligan herr drog igång med prestigemötet mellan HF Karlskrona och Amo HK. Men vad har hänt i ligan sedan torsdagen den 14 september?
Under veckan som gått i Handbollsligan herr har…
- Simon Möller visat att han är Handbollsligans bästa målvakt.
- HF Karlskrona och Amo HK bevisat att de är de piggaste nykomlingarna på länge.
- Önnereds HK visat tecken på att de är mycket vassare i år än tidigare.
Allt det är otvivelaktigt sant. Men inte alla segrar, kvalitetsstämplar eller narrativ är lika skrivna i sten som dessa. Det har blivit dags för Ola Selbys egen take på sant eller falskt, för samtliga tolv lag i Handbollsligan herr.
1: Önnereds HK – vinner utvisningsligan i år
Alla vet hur det såg ut förra året, Önneredspelarna kunde knappt hålla sig borta från botbänken. Nu sägs det från ÖHK-håll att det inte kommer att se likadant ut i år. I premiären mot IFK Skövde drog ÖHK på sig fem utvisningar och det är ju helt okej.
Spelarna som var de värsta syndarna förra året är dock kvar (Christoffer Brännberger, Johan Blickhammar, Mishels Liaba och Pelle Segertoft) i klubben i år. Så även om de gjort ett litet omtag med lite mer välkammade herrar har jag svårt att se att ÖHK ska hamna någon annanstans än högst upp vad gäller utvisningar.
Å andra sidan spelar det inte så stor roll om de spelar som de gjorde i premiären – då kommer de att vinna massvis med matcher oavsett.
Sant. Önnered slutar etta i utvisningsligan i år. Men de slutar samtidigt betydligt högre upp än elva i tabellen.
2: Alingsås HK – klarar sig bra alldeles utmärkt utan Pedersen
Mathias Pedersen är skadad och spelar inte på ett tag. Det om något borde vara dödsstöten för Alingsås säsong, men så såg det inte ut i premiären. Max Granlund sköt som aldrig förr och AHK:s anfallsspel såg rätt bra ut.
Enda ”negativa”? Det var mot Lugi, ett lag som inte direkt rosade marknaden förra säsongen vad gäller försvarsspel och som knappast förstärkt den lagdelen i år.
Falskt. Om AHK spelar lika bra utan Pedersen mot förväntade topplag som de gjorde mot Lugi, då är jag beredd att ändra mig till att det här påståendet är sant. Däremot kan det vara bra för övriga AHK-spelare att klara sig utan den regerande skytteligavinnaren ett tag.
3: Amo HK – kommer nå slutspel utan problem
Amo såg riktigt intressant ut i premiären. Det var den typ av ”kaos” runt laget och i matchen som jag hade förväntat mig, och hoppats, på att få se. Framförallt imponerades jag av att Amo hade nio olika målskyttar. Det var inte alls de ”givna” som klev fram och öste in mål utan istället en härlig spridning.
Allt detta, plus att jag tror att Amo blir bättre och bättre ju mer samspelta de blir, gör att jag har svårt att se vad som ska hindra laget från att nå slutspel.
Just därför är ovanstående påstående sant. Amo kommer klara slutspelsplatsen med marginal.
4: Hammarby IF – Dolk är seriens bästa kantspelare
Få spelare i Handbollsligan ger mig lika stor glädje att se spela handboll som Martin Dolk. Och jag tycker att han är precis lika bra nu som han var för några år sedan, trots evig otur med skador.
Dolk är fortfarande bra. Riktigt bra till och med. Vilket inte minst 13 mål (jag vet att det var mängder av straffmål) i premiären mot HK Malmö bevisar. Men han är inte på Emil Frend Öfors nivå, inte riktigt i alla fall.
Falskt. Men han är där uppe bland de bästa – match efter match, säsong efter säsong.
5: IF Hallby – lillebror Skipagötu kan trolla som storebrorsan
Det var riktigt kul att se Hallby spela handboll i premiären mot IFK Kristianstad. Helt respektlöst trots att det var förra säsongens stora gigant som de ställdes mot. Häftigast att se, bortsett från Hampus Södermans målexplosion i den andra halvleken, var Roi Ellefsen a Skipagötu.
Rörelsemönstret är likt storebrorsan Elias, det avstämda skottet och spelsinnet likaså. Han är redan en attraktion i den här serien och en spelare som gör det extra värt att följa Hallby.
Men han kan ännu inte trolla som storebrorsan. Därför är påståendet falskt. Men vem vet, när vi summerar säsongen är han kanske på samma nivå som Elias var under sin första säsong i Handbollsligan?
6: IK Sävehof – har seriens bredaste trupp
Anledningen till att jag inför säsongen tippade Sävehof etta i serien, före IFK Kristianstad (som alla andra har tippat etta, åtminstone vad jag har sett) är det faktum att de har seriens bästa målvakt och seriens bredaste trupp.
Inte har min uppfattning om det ändrats efter premiären mot Ystads IF där just bredden (och magiske Möller i mål) imponerade.
Sant. IFK Kristianstad är nära, men Sävehof har fler spelare som kan täcka upp på fler positioner än vad IFK har.
7: Eskilstuna Guif – har till slut hittat ett försvarsspel värt namnet
Guif släppte bara in 22 mål i premiären mot HK Aranäs. Visst, Aranäs anfallsspel var verkligen inget att hänga i julgranen (även om Guif-supportrar säkert menar att det var Guif som gjorde Aranäs svagt) men det var fortfarande ett trendbrott i Eskilstunalaget.
Förra säsongen släppte Guif inte in så få mål som 22 en enda gång. Bästa facit då var 24 insläppta och nu slog Guif alltså det redan i den första omgången. Men…
Det är ändå falskt. Det är för tidigt att säga att Guif har löst koden. Men jag får ge Guif, och Zoran, att försvarsspelet och framförallt offerviljan i premiären mot Aranäs imponerade.
8: HK Aranäs – utan Philip Jonsson blir det kvalspel
Låt oss vara ärliga – det såg inte alls bra ut för Aranäs i premiären mot Guif. Det var egentligen bara ungtupparna Malte Johansson i mål Alvin Lindvall på högerkanten som imponerade.
Nyförvärven? Patrick Bols i mål blev utbytt efter en kvart och spelade inte mer efter det. Kjetil Åndal och Morten Pedersen satt, vad jag kunde se, fast på bänken hela matchen. Varför vet ”bara” Jerry Hallbäck, men jag gissar att skador/sjukdom har med de att göra och att tanken är att de ska ha stora roller framöver.
Uppdatering: Åndal och Pedersen spelade tydligen en hel del. Det säger en del om deras prestationer i premiären.
Falskt. Aranäs har så pass mycket kvalitet, och framförallt jävlaranamma, i sin trupp att de löser nytt kontrakt utan kvalspel.
9: Ystads IF – riskerar att sluta fyra bakom Bajen
YIF hade en period på fem minuter i den andra halvleken mot Sävehof då de var bättre än gulsvart. Annars hade Sävehof total kontroll under hela matchen och var det klart bättre laget.
Inför säsongen var min känsla att IK Sävehof, IFK Kristianstad och Ystads IF var en given tättrio och Hammarby var en lika given fyra. Kanske har jag övervärderat YIF och undervärderat Bajen. Det var otroligt tydligt i premiären hur mycket YIF saknar Jonathan Svensson.
Sant. YIF kommer bli bättre under säsongen, Oscar Carlén kommer inte att tillåta något annat. Men Bajen jagar på riktigt och kan mycket väl knipa tredjeplatsen.
10: HF Karlskrona – är klart bättre än Lugi
Det är bara en match, men…
Karlskrona såg bra ut i premiären, trots förlusten hemma mot Amo. Å andra sidan hade de publiken med sig, frågan är hur det kommer att se ut på bortaplan framöver. För Lugi däremot var det inte mycket som stämde.
Falskt. Karlskrona är inte klart bättre. Men de är lite bättre. Matcherna mellan Karlskrona och Lugi kan mycket väl avgöra vilket lag som undviker jumboplatsen, så jämnt kommer det kanske att bli.
11: HK Malmö – Truls Grøtta är en toppspelare i serien
Han öste in mål i norska ligan, men i Sverige är det inte många som hade koll på honom (inte jag heller). Nu tror jag många vet hur bra han är. I premiären borta mot Hammarby inför en otrolig inramning gick norrmannen in och spelade med ett enormt självförtroende och mod. Åtta mål blev det och dessutom fem assist.
Sant. Norrmannen toppar poängligan efter första omgången (delad med Dolken). Trots att det bara gått en match finns det inget tvivel hos mig längre om hur bra han är.
12: IFK Kristianstad – såg arrogant ut mot Hallby
Etta i serien och två titlar i form av Svenska cupen och SM-guldet – så gick det förra säsongen för IFK Kristianstad. Nu är det många som tycker att truppen är starkare än förra året (jag är inte övertygad, tror mer att den är ungefär lika bra) och att IFK bör segla igenom grundserien.
Premiären mot Hallby blev något helt annat. IFK förlorade mot ett lag som de givetvis ska besegra. Varför de förlorade? Förmodligen arrogans.
Sant. Min uppfattning är att IFK-spelarna inte ville vinna lika mycket som Hallby ville.
13: Lugi HF – såg svagare ut än väntat mot Alingsås
Lugi är tippat i botten av samtliga av oss förståsigpåare. Det är inte så konstigt med tanke på att de tappat Casper Käll, Fredrik Olsson och Theo Übelacker inför den här säsongen och knappt förstärkt laget.
Det märktes tydligt i premiären. AHK gick hårt åt Axel Månsson och då hade övriga i Lundalaget svårt att komma igång, varpå förlusten kom som ett brev på posten.
Falskt. Lugi höll ungefär den nivån som de flesta av oss hade trott på förhand. De behöver göra mer för att hjälpa Axel Månsson att styra det här laget, då kan Lugi vända på skutan.
14: IFK Skövde – Samuelsson kommer vinna skytteligan
Efter första omgången ligger högersexan visserligen tvåa i skytteligan bakom Martin Dolk, men skillnaden mellan Dolk och Jonas Samuelsson är att Dolken konkurrerar med Ludvig Lindeberg och därför kommer få sitta en del bänk, medan Samuelsson är helt given på sin position.
Elva mål blev det från Samuelssons vänster i premiären. Jag tror han kommer fortsätta att ösa in mål.
Sant. Det finns så klart spelare som kan konkurrera om förstaplatsen i skytteligan, men eftersom Mathias Pedersen missar ett gäng matcher ser jag Samuelsson som given favorit till titeln.