Efter att ha spelat med GUIF, Önnered och Alingsås går nu Daniel Blomgrens karriär vidare i norska Elverum, en klubb som senaste decenniet dominerat norsk herrhandboll. Handbollskanalen tar ett snack med Daniel när han är i Rumänien för att med sitt Alingsås under lördagen spela semifinal i EHF European Cup mot CS Minaur Baia Mare.
Hur är det därnere i Rumänien, sommar och sol?
– Nej, det är nog kallare här än hemma. Så jag känner mig lite lurad.
Nu är det bara några dagar sedan ni förlorade den avgörande kvartsfinalen mot Kristianstad. Hur tungt känns det?
– Klart man är besviken, det var ändå inte långt från att vi hade klarat det. Men de var ju bevisligen snäppet vassare än oss och vann rättvist. Det är baksidan av handbollen, ett lag förlorar.
Vad var det som fattades för att ni skulle kunna vända kvartsfinalen?
– I sista matchen var vi inte tillräckligt kliniska. Kristianstad har en utmärkt målvakt i Espen Christensen, men vi missade extremt många frilägen som vi borde utnyttjat bättre. Kristianstad fick en del enkla mål, vi fick slita mer för våra mål.
Då passar det väl rätt bra att nästan direkt efter matchen sticka ner till Rumänien, ta revansch genom att slå ett lag där?
– Ja, det blir en fin möjlighet till att glömma förlusten.
Att ni har gått så långt som till semifinal i denna europeiska cup måste väl anses vara en stor framgång.
– Ja, det är inte många svenska lag som klarat det. Jag tror Sävehof har vunnit en gång och Skövde har lyckats bra nån gång. Visst är det intressant och utvecklande med internationellt spel.
Ni har ju chans att bli mästare i European Cup!
– Jo, men det är inte riktigt samma dignitet på denna cup som på Champions League. Men det är ändå en bedrift att gå så långt i turneringen som vi gjort.
Du närmar dig slutet på din tid i Alingsås, hur sammanfattar du den tiden?
– Det har varit en fin tid, även om det också varit en konstig tid med pandemi och tomma läktare. Resultatmässigt har det inte blivit som jag och klubben tänkt med lite snöpliga förluster. Men annars har jag trivts i klubben och träffat många fina människor.
Finns det någon match som sticker ut för din del, att där var du på din absoluta toppnivå?
– Det vet jag inte, men det är klart vissa matcher har gått bättre än andra.
Det finns flera matcher där du bokförts för 10 mål!
– Ibland har jag haft lite stolpe in, tillfälligheter avgör ofta. Men det kan också vara att lagkompisarna givit mig fina lägen.
Man har en känsla av att din karriär gått enligt plan, från Eskilstuna via Önnered till Alingsås och nu vidare till topplaget Elverum?
– Jag har nog inte haft en plan ristad i sten, men visst har jag försökt utveckla mig hela tiden, bli en bättre handbollsspelare. Det känns som att det gått åt rätt håll.
Du har en mycket atletisk kropp, ser ut som en tiokampare ungefär, vilket är en komplimang. Så när du självuppoffrande kastar dig framåt in i straffområdet med dina uppåt hundra kilon, då finns väl en viss skaderisk där, du har ju haft en del skadeperioder?
– Jag har aldrig fått en allvarlig skada för att jag slänger mig in mellan försvarare, förutom skrubbsår och svullna armbågar. De skador som hållit mig borta från matcher en längre tid har varit mer av typ axeln ur led, vilket skett flera gånger. Det hänger väl delvis ihop med mitt sätt att spela, ibland kostar det på.
Vem är den bäste/värste försvarsspelaren i Handbollsligan, för dig att möta.
Det finns ett gäng som är lite tuffare än andra. Kassem Awad i Malmö är mycket positionssäker och följsam, samma gäller för Fredrik Teern i Önnered som dessutom är stor och stark. Anton Hallbäck i Kristianstad är inte så stor och stark men mycket följsam och svår att komma förbi.
Vad gör du när du har en ledig stund från handbollen?
– Då pluggar jag ganska mycket, jag läser ekonomi och produktionsteknik på Chalmers. När jag flyttat till Elverum gör jag ett uppehåll i studierna och satsar allt på handbollen.
I Alingsås har du varit halvtidsproffs, innebär det att du pluggat på halvtid?
– Hittills har jag klarat av heltidsbaserade studier.
Imponerande! Nu ska du bli proffs i Elverum, hur mycket förbereder klubben din ankomst?
– De ställer upp med det mesta, lägenhet, flytt och så vidare. Så är det även med de flesta klubbarna i Sverige.
Är den norska ligan bättre än den svenska?
– Jag har inte följt norska ligan på nära håll, däremot har jag sett Elverum en del i Champions League. Det satsas en hel del inom norsk handboll, så jag anar att handbollen generellt kommer att utvecklas positivt.
Innan du sade ja till Elverum, kollade du upp klubben ordentligt, hur dom spelar, organisation, spelare, träningsprogram och så vidare?
– Jo, absolut. Jag har några kompisar som spelar där så jag har fått bra koll.
Men är det inte lite nervöst, klubben och publiken har stora förväntningar på dig, du kommer dit som ett stjärnförvärv, ska slå dig in i laget, bli kompis med alla och så vidare? En stor omställning?
– Ja, så är det men jag ser det mer som en spännande uppgift. Lite nervöst är det med förväntningar, men de jobbigaste är de jag har på mig själv.
Men om du ska acklimatisera dig där uppe, så måste du inhandla ett par skidor, gärna fler. Alla åker skidor i Norge.
– Ja, jag får passa på och fixa till det.
Och om du skulle få för dig att byta gren, så ser man att du lätt skulle kasta 70-80 meter i spjutkastning!
– Haha, det låter jag vara osagt
Anders Hilmersson