Andreas Björkman-Myhr sökte nya utmaningar i en genuin handbollsmetropol

Adde in action
ANNONS

I dagens artikel möter ni en målmedveten ”söderkis” som valde att lämna familj och vänner för att prova på ett äventyr längst söderut i vårt avlånga land. Denne yngling är…

Andreas Björkman-Myhr, Ystads IF #16
Smeknamn: ”Adde”
Position: Målvakt
Meriter: Inne på sin andra elitseriesäsong och tidigare två säsonger i div 1 södra. 3 USM-guld, OS brons med U17-landslaget & 33 u-landskamper.
Förebild: Har aldrig haft någon uttalad förebild utan hämtar inspiration från olika världsmålvakter och sen skapar jag mig en egen stil.

Andreas föddes den 1 juni 1996 i Årsta, en förort söder om Stockholm. Där, och i Hammarby Sjöstad några år senare, växte han upp med mamma, pappa och lillebror. När han var 7 år började han i handbollskolan i Hammarby IF HF. Där spelade han i nästan tio år innan han tog ett stort beslut i livet, att som ung själv flytta till Ystad. Där anslöt han till Ystads IF:s framgångsrika 96-lag och påbörjade sin utbildning på Österports handbollsgymnasium.

Varför valde du att lämna familj och vänner i Stockholm och flytta till Ystad?
Det som avgjorde var att jag ville ha en ny utmaning. Att få komma till en ny miljö i en stad där handboll är i fokus kändes stimulerande. Efter att jag haft ett möte med Ystads IF, som presenterade en tilltalande helhetslösning, så kändes det helt rätt att ta steget. En avgörande faktor var givetvis också att jag kände en hel del av 96-killarna i laget sen tidigare.

ANNONS

Varför blev det handbollsgymnasium istället för vanligt traditionellt gymnasium?
För att jag ville ha de extra timmarna i veckan där jag kunde träna för att bli bättre på det jag behövde jobba med. I mitt fall handlade det mycket om fysiken, där jag hade en hel del att förbättra. Jag fick mycket hjälp av både Ystads IF och Carl Pettersson, som var NIU:s (Nationell idrottsutbildning) instruktör i Ystad, förklarar Andreas.

Jag rekommenderar gärna alla ungdomar som vill satsa på sin handboll att välja att gå NIU. Man får tid att jobba individuellt med det man behöver bli bättre på i en miljö som är lite annan än klubblaget. På NIU är det du själv som står i fokus, vilket du kanske inte alltid gör i klubblaget, då man ska vara en del av ett kollektiv, säger Andreas.

Så med facit i hand så hade du gjort samma val idag med den erfarenheten du har nu?
Hade jag stått inför samma val idag hade jag gjort exakt samma sak som jag gjorde för över tre år sedan. Det har verkligen hjälpt mig att bli en bättre handbollsspelare. Visst är det tufft att gå upp kl. 07.00 på morgonen för att träna men det är absolut värt det i det långa loppet, tycker Andreas.

Vad har du för råd till hen som ska välja gymnasieinriktning idag?
Man måste först och främst känna efter själv, det finns ingen annan som vet vad som passar dig bättre än du själv. Har man inte en stark motivation till att träna så är det kanske bättre välja något annat och lägga den motivation man har på träningar med klubblaget istället. Men om man känner att man har motivationen så ta chansen! Visar det sen sig att det inte riktigt passar dig så finns det ju möjlighet att byta, råder Andreas.

Vad är din bäste egenskap som handbollsmålvakt?
Jag skulle säga min vinnarskalle, framför allt hatar jag att förlora och det har gjort att jag ofta varit bra i pressade situationer och räddat de ”viktiga” skotten i slutet på jämna matcher, säger Andreas.

Vad behöver du förbättra för att ta nästa steg i din handbollsutveckling som målvakt?
Jag behöver skaffa mig mer elitserierutin och att höja min lägstanivå så att jag blir jämnare i mitt spel. Jag vill spela som att varje situation är den sista i en jämn match, säger Andreas.

Andreas berättar vidare att sen han flyttade hemifrån, som 16 åring, har det fungerat väldigt bra och han kan inte nog tacka Ystads IF och alla runt omkring för det sättet som de tagit hand om honom. Speciellt familjen Nilsson, Lukas Nilssons familj, som han bodde hos sitt första år när han var nybliven skåning. Även Ingmar Svensson, som är mannen bakom Ystads akademi, där han bodde sitt andra och tredje år, förtjänar ett omnämnande. Det är ett kollektiv i en villa mitt i Ystad där flera av Ystads IF:s talanger från andra orter huserar tillsammans. Otroligt nyttigt och uppfostrande.

Nu bor Andreas i en egen lägenhet i Ystad och han är jättenöjd med sin handbollssituation och känner att han utvecklas för varje dag som går. Han trivs som fisken i vattnet. Han jobbar som handbollsinstruktör på gymnasiet för tjejernas handbollsprofil och är också timanställd vikarie hos Ystads kommun, där han åker runt och hjälper till lite här och var där det behövs. Han tränar själv i snitt ca 8-9 gånger i veckan, där 2-3 pass är i gymmet.

Vem eller vilka tränare har betytt mest för din handbollsutveckling genom åren?
Framför allt så är det Anders Gullström och min pappa Kjell, som tränade mig under tiden i Hammarby alla de åren. De skapade ett skönt gäng i Bajen, där alla hatade att förlora lika mycket och vi hade en grym vinnarmentalitet. Men självklart har alla tränare man haft bidragit lite till att utveckla mig som handbollsspelare, säger Andreas.

Tycker du att du har fått försaka något som du verkligen saknar på grund av all tid du lägger på handboll?
Självklart har man många gånger fått prioritera handbollen framför vissa andra saker genom åren. Handbollen har alltid kommit först så det har kanske inte blivit lika mycket fest och sådant som det kanske blivit om man inte haft handbollen, men det är inget jag går och grämer mig över, uppger Andreas.

Hur ser dina framtidsdrömmar ut?
Mina framtidsdrömmar är att kunna leva på min handboll. Att kunna spela utomlands och bli så bra som möjligt, mycket mer än så kan man inte göra, tycker Andreas.

Avslutningsvis har vi låtit hans tränare, Sebastian Seifert, och förbundskaptenen för u-landslaget Ulf Nyström beskriva Andreas som person och som handbollspelare.

Sebastian Seifert
Andreas är en snabbfotad och explosiv målvakt och en fanatisk ”Bajensupporter”!

Ulf Nyström
Andreas har varit en del av det svenska 96/97-landslaget under egentligen hela ungdomsperioden och gjort det bra. Han är en härlig idrottsmänniska med karaktär och han står stadigt med båda fötterna på jorden. Han arbetar nu tillsammans med Anders Persson i Ystads IF, där han ständigt får suga i sig nya intryck. Han är noggrann, nyfiken och ambitiös och jobbar varje dag med sin utveckling.