Efter några år i Skuru, med SM-guld och silver kombinerat med landslagsspel, är det nu dags för nästa export från SHE. Till hösten spelar mittsexan Vilma Mathijs Holmberg i tyska Thüringer. Handbollskanalen tog ett snack med Vilma om allt mellan hemlängtan och en mamma med landslagsmeriter.
Hej Vilma, du ska strax på träning inför kvalserien, men ni kör väl ganska lugnt dagen innan match?
– Ja, det blir mest att vi går igenom video från senaste matchen och lite taktiksnack. Inte jättehög fart.
Så det är inte bara målvakterna som kollar video?
– Vi kollar noggrant på varje spelare inför varje match, vad gör vi bra eller dåligt, hur kan vi förbättra oss och så vidare.
För dig måste det vara extra intressant att studera hur målvakterna agerar?
– Vi har Thomas Forsberg som målvaktstränare, han kollar mycket på det och ger mig nyttig information hur målvakterna agerar när mittsexor som jag får skottläge.
Nu möter ni Önnered i kvartsfinal och ni har noggrant och ambitiöst analyserat deras målvakt Hanna Eriksson – så nu har du en speciell taktik mot henne?
– Ja, det har jag. Men det är knappast något jag går ut med på Handbollskanalen…
Vi tittar bakåt i tiden, det synes som att du är född med en handboll i handen?
– Exakt, jag är i princip uppväxt i en hall. Min mamma var landslagsspelare och själv började jag spela i bollskola i 5-6 årsåldern.
Berätta om din mamma!
– Hon spelade vänsternia och var till skillnad från mig ganska lång. Hon kollar fortfarande alla mina matcher, ibland ser hon repriserna flera gånger. Hon är en riktig supporter, men hon ger mig tips också. Det är underbart att ha en så handbollskunnig person i familjen.
Nu väntar proffsliv i Tyskland till hösten. Om du blickar tillbaks på dina år i SHE, finns det någon match du minns extra, en match där allt stämde?
– Hmm, svårt att plocka ut någon särskild match. Men den mest minnesvärda matchen är den när vi tog SM-guld. Det kanske inte var den bästa matchen men bara känslan under matchen var enormt häftig.
Så det blev den roligaste ringdansen också?
– Ja, det kan man lugnt säga, vi festade långt in på småtimmarna… I vanliga fall festar vi inte mycket efter en match, det är alltid fokus på nästa drabbning.
Har ni någon speciell segerramsa i omklädningsrummet?
– Ja, en ganska tråkig sådan, vi kör med ”två poäng, två poäng”. Där har vi en rejäl förbättringspotential.
Vad gör du vid sidan av handbollen?
– Jag har studerat Media/ Kommunikation och är klar till sommaren. Så det blir perfekt timing med kommande proffsliv i Tyskland.
Du kanske blir en handbollsjournalist?
– Haha, man vet aldrig…
En av dina främsta egenskaper är effektiviteten, du sätter dina skott. Vad är hemligheten?
– Mycket hänger ihop med analysarbetet, att ha en klar bild av vad målvakten gillar att göra. Men målvakterna vet ju också vad jag gillar, så det blir en sorts mind games. Hur jag lyckas hänger ihop med vilka lägen jag får, jag gillar vissa av dem bättre än andra.
Vilken är den bästa målvakten du mött under din tid i SHE?
– Oj, svårt att svara på men jag måste nog säga Sävehofs målvakter, de har alltid ett målvaktspar av högsta klass, som nu med Sofie Börjesson och Wilma Kroon Andersson.
Nu gäller kvartsfinalserien och visst har Skuru ett mentalt övertag på Önnered, ni vinner ju nästan jämt?
– Jag vill inte kalla det övertag, Önnered är ett lag vi har full respekt för. Det blir säkert en tuff kvartsfinalserie.
Nu blickar vi framåt, du ska till Tyskland och klubben Thüringer. Du kommer dit ensam, kan inte språket, klubben har stora förväntningar på att du ska prestera, du känner knappt någon spelare eller tränare, du får ett nytt boende och ett helt nytt socialt liv. Det låter rätt tufft för en ung kvinna?
– Visst är det en skräckblandad förtjusning över det hela, men jag ser fram emot det. Det är en utmaning jag vill ha. Jag vill testa något nytt, växa som person och handbollsspelare.
Du kommer ju att få hemlängtan, vad gör du då?
– Det är ju tur det finns Skype, Facetime och allt vad de heter. Sen tar det bara några timmar med flyg att komma hem.
Thüringer är väl ett topplag? Vi har haft svenska spelare där, hur är det nu?
– Ja, de har varit ett topplag nu ett par år. Irma Schjött som tidigare spelade i Höör, är målvakt i laget. Det är en trygghet för mig att där finns en svensk spelare.
Har du någon uppfattning om tysk handboll jämfört med SHE?
– Tyska ligan är ett snäpp högre än SHE, lite snabbare. För mig är det spännande och utvecklande att få möta nya typer av spelare, nya typer av lag. Och en ny gemenskap med nya vänner.
Det är väl det som kanske är det roligaste med handbollen?
– Ja, att i samarbete med andra nå gemensamma mål, utvecklas tillsammans. Att det är en lagsport där alla behövs lika mycket. Att man får nya vänner, ofta för livet. Det är det bästa med handbollen.
Anders Hilmersson