Rebecca Nilsson har valt att inte spela matcher eller träna med Skuru IK den kommande tiden. Handbollskanalen har bett målvakten om en intervju, här är Nilssons svar i sin helhet via mejl.
Nyheten slog ner under torsdagen – Skurus lagkapten Rebecca Nilsson missade matchen mot Skara eftersom hon valt att avstå från spel ”med hänvisning till arbetsmiljöfrågor kring damlaget”.
Handbollskanalen har bett Skuruspelaren om en intervju, men Nilsson återkom och bad om att få frågorna via mejl. Nedan följer intervjun i sin helhet:
Du har valt att avstå från spel till följd av vad du beskriver som en ohållbar arbetsmiljö. Vad var det som fick dig att till slut ta det beslutet?
– För mig handlar det om att arbetsmiljön måste vara trygg och respektfull. Jag har vid flera tillfällen lyft min oro internt. På grund av utebliven förbättring av arbetsmiljön, dels för mig, dels i ett större sammanhang har jag valt att avstå spel och träning tills arbetsmiljöriskerna hanterats. Det här är inget jag tar lättvindigt, men som elitidrottare är jag också arbetstagare. Det handlar om ansvar för min egen hälsa och stå upp för principer kring trygghet och respekt.
Vad är det som har hänt?
– Jag vill inte gå in på specifika händelser i dagsläget. Klubben är medveten om situationen och en process pågår.
Jag förstår om du inte vill säga exakta problemet, men vad är det för typ av problem?
– Det handlar varken om sportsliga beslut eller personkemi, utan om beteenden och kommunikation som jag har upplevt som olämpliga och som har påverkat miljön kring träning och match. Mer än så kommenterar jag inte just nu av respekt för processen.
Gäller arbetsmiljöproblemet flera spelare eller bara målvakterna eller enbart du?
– Som jag ser det handlar det inte enbart om min, utan om arbetsmiljön för laget som helhet. För mig är en trygg arbetsmiljö en grundförutsättning för att kunna prestera. När den inte upplevs som trygg eller hållbar behöver man lyfta det, och det är det jag har gjort. Samtidigt vill jag vara tydlig med att jag inte talar för andra – det här är mitt beslut grundat i hur jag upplever min och lagets arbetsmiljö. Jag utgår från mina värderingar och mitt ansvar, och ibland måste man stå upp för något större än enskilda matcher.
När började du känna att arbetsmiljön inte fungerade – var det en specifik incident eller en gradvis upplevelse?
– Det har varit en gradvis upplevelse som jag har följt upp internt med föreningen. Mer än så vill jag inte kommentera i dagsläget.
Du säger att det handlar om mer än dig själv och mer om hela lagets miljö. Kan du utveckla vad du menar med det?
– Oavsett nivå – ungdom, senior eller elit – så ska arbetsmiljön vara trygg. Det gäller för alla. Jag talar inte för laget, men min värdering är att respekt, upplevd trygghet och en hållbar arbetsmiljö är grundläggande inom alla verksamheter och för alla som verkar i den. Den principen är större än mig själv.
Är det du som lagkapten som tar ansvar för hela laget eller är det mer på personlig nivå?
– Detta är ett personligt beslut. Samtidigt innebär rollen som lagkapten att jag värnar om en kultur där människor blir bemötta på ett respektfullt sätt. Det är en värderingsfråga, inte en rollfråga.
Vilka konkreta åtgärder ser du som viktiga för att förbättra arbetsmiljön – och vem bär ansvaret för dem?
– Så som i alla verksamheter är strukturer för uppföljning, tydlig kommunikation och ett ledarskap som skapar trygghet grunden för en hållbar arbetsmiljö. Ansvaret för det ligger hos arbetsgivaren.
Hur mår du nu?
– Det är självklart en tuff situation. Jag älskar att spela handboll och älskar att spela handboll med tjejerna i mitt lag. Samtidigt känns det viktigt att stå upp för det jag tror på. Jag mår bättre av att inte kompromissa med mina grundläggande värderingar.
Finns det något konkret du skulle vilja se förändras i arbetsmiljön – och hur skulle det kunna förbättra både lagets prestation och trivsel?
– Den dialogen för jag tillsammans med föreningen och håller den där tills vidare. För mig är det tydligt att en trygg arbetsmiljö är en grundförutsättning för både prestation och trivsel.
Känner du att det finns stöd från ledningen för att ta dessa frågor på allvar, eller upplever du motstånd?
– Jag har en pågående dialog med föreningen. Mer än så vill jag inte kommentera i nuläget.
Nilsson väljer sen att avsluta genom ett gemensamt svar på följande frågor:
Sommaren 2024 pratade du på er hemsida om att ni ville göra er egen utvärdering. Blev det några konkreta resultat av den och i så fall vilka?
Skuru har varit väldigt tydliga med oss på Handbollskanalen om att klubben gör egna utvärderingar från spelarnas håll. Hur tycker du att det arbetet går?
Har du tagit upp saker om arbetsmiljö i klubbens egna enkäter?
Är ni nöjda med de interna utvärderingsverktyg klubben använder i dag – eller behövs det förändringar för att få bättre insikt?
Finns det exempel på förändringar klubben redan gjort som resultat av intern feedback eller utvärderingar?
– Jag tycker att alla verksamheter alltid behöver se över hur de kan förbättras, och arbetsmiljöfrågor är inget undantag. Det finns alltid fler dimensioner än vad ett formulär eller en enkät kan fånga. Det viktigaste är att människor vågar säga ifrån när något inte är okej, oavsett när eller i vilket sammanhang. Mitt fokus ligger på att ta ansvar för min egen situation och på att säkerställa att arbetsmiljöfrågor hanteras på ett seriöst och långsiktigt hållbart sätt, säger Rebecca Nilsson.