ANNONS

Johanna Forsberg om tiden som danskt proffs och vägen hem

För några år sedan var Johanna Forsberg en av de absolut vassaste målskyttarna i SHE. Logiskt nog blev hon proffs efter tre SM-guld och bytte Sävehof mot danska Nykøbing. Men nu har hon bestämt sig, hösten 2022 spelar hon åter i Sävehof och blir därmed ett spännande och attraktivt tillskott för svensk handboll och SHE. Handbollskanalen tog en pratstund med Johanna om hennes planer.

Första gången jag såg dig spela var säsongen 2018-2019, då var du sagolikt bra. I vissa matcher satte du allt, 100 procent effektivitet. Håller du med om att det var en grym säsong för dig?

– Absolut, det kan jag hålla med om.

Kanske din bästa säsong någonsin?

– Svårt att säga, men när du säger det så kan det nog stämma.

Var det efter den säsongen andra klubbar började höra av sig?

– Det har varit aktuellt tidigare med flytt från Sverige. Men jag är glad att jag stannade. Efter den där fina säsongen blev det mer aktuellt efter att jag även fått chansen i landslaget och synts lite mer.

Har du haft en agent?

– Ja, jag har en dansk agent.

Så kom ett erbjudande från danska klubben Nykøbing. Slog du till direkt eller tänkte du noga igenom det hela?

– Jag hade en lång betänketid. Det var viktigt att det skulle kännas rätt på flera plan. Bland annat vad gäller speltid. Jag ville ju inte bli tredjeman på min position, jag ville ha speltid och utvecklas. Sen var det ju attraktivt att bosätta sig i en storstad som Köpenhamn och ändå ha nära hem.

Men när du kom till klubben, var du lite vilsen? Nya lagkamrater, ny tränare, nytt språk och så vidare.

– Det är klart, det är mycket nytt. Men språket är ändå hyfsat likt svenskan, dessutom har jag lärt mig förstå danska ganska bra nu men är sämre på uttal. Jag hade en stor fördel i att Johanna Westberg spelade för klubben, hon hade stenkoll på allt så det var bara att fråga henne om det var något.

Hur etablerar man sig socialt, blir man kompis med sina lagkamrater och hänger med dom?

– Man får försöka hitta någon eller några att bonda med. Vi var ju flera i samma inflyttade situation så det var ju lättare att bli vän med någon av dem.

Längtade du hem ibland?

– Ja, det tror jag nog alla gör ibland. Så fort jag haft en ledig helg har jag åkt hem till Göteborg. Men det var lite tråkigt när egna vänner och familj inte kunde besöka mig på grund av restriktionerna.

Hur ser en vanlig vardag ut för ett handbollsproffs?

– Vi tränar mycket handboll på förmiddagarna, från 9.30 till 12. På eftermiddagarna kör vi individuella pass, då handlar det mycket om styrka.

Så idag har du skolkat?

– Nej, vi hade träningsläger förra veckan, så idag slapp vi förmiddagen.

Om du jämför träningens kvalitet och kvantitet med den du hade i Sävehof?

– Det är inte stor skillnad när det gäller nedlagd tid. Men i Nykøbing springer vi mycket mer under handbollspassen.

Hur ligger Nykøbing till i serien?

– Vi ligger femma och vill uppåt, före oss har vi tuffa konkurrenter i Odense, Viborg, Esbjerg och Herning-Ikast.

Just nu pågår handbolls-VM. Kollar du, du känner ju de flesta i laget?

– Ja självklart.

Du har lite otur på din position eftersom du konkurrerar med två av världens absolut bästa mittsexor, Linn Blohm och Anna Lagerqvist.

– Dom är fantastiska båda två, det är inte lätt att konkurrera med dem.

Men du siktar på återkomst i landslaget?

– Ja, det är klart, det gör väl alla som spelar handboll. Det är en fantastisk upplevelse!

Om du blickar framåt, hur ser det ut med studier och arbete?

– Jag är färdigutbildad, har läst företagsekonomi med inriktning på logistik och är tjänstledig som redovisningsekonom. När jag flyttar hem igen ska jag fortsätta jobba på halvtid.

Vad fick dig att ta beslutet att flytta hem till Sävehof igen?

– Först blev jag glad att Sävehofs sportchef Emil Berggren kontaktade mig och berättade om Sävehofs planer och visioner, bland annat om europaspel. I Sävehof vet jag vad som väntar, jag trivdes alltid bra där. Det var det som lockade mig när min framtid i Nykøbing kändes lite osäker med många utgående kontrakt.

Finns tanken att om några år åter gå till någon proffsklubb i utlandet?

– Ingen aning, det får framtiden utvisa. Jag tar ett år i taget.

Till sist Johanna, vad är det roligaste med handboll för dig?

– Det är mycket som är roligt men känslan att vara en del av laget och gemenskapen är härligt. Att man blir lika glad när man själv gör mål som när en lagkamrat gör det. Man kämpar för varandra, det ger mycket energi och lyfter dig som spelare. Att umgås med härliga kamrater och samtidigt syssla med något man tycker om.

Anders Hilmersson

ANNONS
ANNONS