Sökandet efter speltid fick Mia Lagumdzija att lämna Skuru IK. Eskilstuna Guif tog emot med friktionsfri anpassning och fritt skytterum. – Jag var nervös om det skulle gå lika bra som förra gången men det har blivit bättre, säger hon.
I början av oktober, veckan efter den allsvenska premiären var det klart mellan klubbarna och Lagumdzija fick grönt ljus för sin flytt. Samma två klubbar var inblandade när hon för två år sedan gick åt andra hållet.
– Jag var ung och kom till ett topplag, det är en krävande process och tog lång tid att komma in i laget, säger hon till Handbollskanalen.
– Jag tror att jag utvecklades mycket av en hög nivå på träningarna och i matcherna som jag spelade. Jag kämpade för att ta en plats, fick mognad i mitt spel utan att riktigt få chansen. Då behöver man ta en annan väg.
Och det blev när säsongen redan dragit igång?
– Jag hade ett år kvar på kontraktet, men till slut blev det för många veckor som jag inte spelade match, säger Lagumdzija som numera pendlar för att plugga i Stockholm.
Handbollslivet har hon återigen i Eskilstuna.
– Jag kom in sent men här finns många spelare som jag spelat med innan. Det gjorde att jag kunde hänga med väldigt snabbt och få en bra känsla för laget.
– Jag var nervös om det skulle gå lika bra som förra gången men det har blivit bättre, med mer speltid. Jag hade inte gjort 60 minuter på länge, säger hon.
På de sex matcher som gått sedan spelfördelaren skrev på för en comeback har hon hittat nät 41 gånger och ligger trea i skytteligan.
Försvarsspelet fungerar också fint?
– Ja, jag har insett det viktiga i att bli tuffare, kan inte leva på teknik så mycket som man gjort. Där utvecklades jag också i Skuru och orkar stå emot bättre.
Guifs redan starka niometerslina har blivit ännu vassare. Lagumdzija mitt emellan Josefin Johansson och Jessica Dickfors öppnar för nygamla kombinationer.
– Jag behövde inte lära känna alla på nytt och kunde koncentrera mig på spelet.
– Sen behöver vi också få ut målskyttet på andra spelare, annars blir det lätt att läsa oss niometersspelare, säger mittnian.
Vad gör ett till er ett bra allsvenskt lag?
– Jag kom in sent men kan ändå känna att vi fått ihop det bra. Vi har haft flera matcher där vi vunnit med en boll, kämpar på och har bra moral. Sen är det lite av vår nackdel också, många av matcherna har vi varit i ledningen med ganska många bollar, säger Lagumdzija.
Guif har fem segrar på sju matcher, elva poäng och skuggar Hellton inför onsdagens seriefinal på bortaplan. Närmast jagande OV Helsingborg ligger tre poäng efter.
Känns det fortfarande som en jämn serie?
– Ja, jag tycker att det bara är kul när det är så jämnt och flera lag kan vara med fajtas där uppe. Vi hade en tung match mot Spårvägen och senast mot Eslöv fick jag en annorlunda upplevelse när de punktade mig, säger Lagumdzija.
Hon laddar inför seriefinalen – efter ett nödvändigt val för att känna glädje och mening i handbollen igen.
– Mitt enda mål med att komma tillbaka till Guif var att få börja spela mer igen. Sedan kommer jag gärna tillbaka till SHE, min dröm är att gå vidare med Guif, säger Lagumdzija.
Onsdag 19.30 IF Hellton–Eskilstuna Guif
