I nästan 10 år var han och Jonas Källman en fruktad vänstersexduo i Ciudad Real och Atletico Madrid. Nu är David Davis assisterande coach i HC Vardar och i dag vaknade han upp som nybliven Champions League-mästare.
Först och främst, stort grattis till Champions League-guldet.
– Stort tack, jag är full av glädje! Det var en otrolig bedrift bara det att vi tog oss hit till Final Four. Och när vi väl var här visste vi att vi hade chans att vinna. Vi har sett det både förra året och året innan det att förhandsfavoriten inte alltid vinner.
Davis fortsätter att ösa beröm över lagets prestation denna helgen men blir avbruten av Jorge Maqueda. Snabb spanska utbyts mellan guldmedaljörerna och jag lyckas bara snappa upp ”la familia” samtidigt som Jorge pekar åt andra hållet.
Väntar familjen på dig?
– Haha, ja det gör de. Men det gör inget. Just det, våra unga spelare… De kom till Köln utan att direkt veta vad det innebär att spela här. Men de spelade avslappnat, med bra flow och med lite tur lyckades vi ta oss till final.
Vi hoppar till slutskedet i finalen. PSGs Daniel Narcisse kvitterade till 23-23 och med 7 sekunder kvar tog Vardar time-out samtidigt som Canellas, från avkastpunkten, kastade in bollen i ett tomt PSG-mål. Eftersom PSG hade en spelare utvisad hade man bytt ut Omeyer för att sätta in en extra utespelare i sitt sista anfall.
– Vi valde att ta time-out för att sätta upp ett ordentligt sista anfall eftersom de hade en spelare utvisad. Vår pivot (Stoilov) skulle först gå mot Karabatic för att få hans uppmärksamhet och sedan falla ner mellan två-tre. Bollen skulle sedan gå till Dujshebaev som beroende på Karabatics position skulle satsa stenhård in- eller utsida och göra valet. Uwe Gensheimer tog ett steg in i banan och Cupic fick läget.
Davis avslutar med ett brett leende på läpparna.
– Easy play, because we didn’t have much time.
Titta på finalens sista mål en gång till, med Davis taktiska förklaring färskt i minnet.