Linnea Torstenson till HK inför ödesmatchen: ”Säsongen hänger på det här”

Linnea Torstenson, CSM Bukarest. Arkivbild. Foto: Csmbucuresti.ro

Ikväll klockan 19:00 svensk tid startar den viktigaste delen på CSM Bukarests säsong. Kvartsfinalen mot Ferencvaros. Man måste komma till Final Four, annars är säsongen ett misslyckande, förklarar Linnea Torstenson när vi träffar henne i korridorerna efter träningen.

Det ekar bra stämning i källarkorridorerna. Man har bulkat igenom mycket de här senaste dagarna i och med Per Johansson som ny tränare, så idag var det mer avslappnat och finputsning. Skratt studsar runt från omklädningsrummet. Linnea visar in mig till ett upplyst rum bredvid omklädningsrummet då det är rätt mörkt i korridorerna. En av de andra spelarna ligger och får ryggmassage. ”It’s a journalist here, is it okey if we..”. Hon rycker på axlarna, självklart, från massagebänken. De är vana vid journalister. Vana vid pressen. Trots att det är ung förening verkar de märkligt vana vid de stora matcherna.

Klassiska frågan här med, hur känns det?

Det känns ashärligt att spela imorgon. Man kan säga att vi tillhör de lagen som på förhand ska spela kvartsfinal. Den hänger hela säsongen på, om den räknas som bra eller dålig, om vi går till Final Four eller inte. Så det ska bli jättekul att spela den.

För förväntningarna är ganska blytunga har jag förstått.

Ja, så är det ju alltid. När jag kom hit första säsongen för tre år sen hade vi precis köpt ihop ett lag. Vi hade sju nya spelare som skulle spela hela tiden och skulle vinna ligan, det var kravet. Då hade vi ändå Baia Mare i ligan som kom till kvartsfinal i Champions League året innan – de skulle vi bara slå, det fanns ingen plan B.
Men då känner man ju också att man här och spelar i de bästa lagen. Man får vända det till något positivt, det är gött liksom.

Tar du hellre en enorm kravbild än..

Än att spela i ett sämre lag, ja ja, absolut, det är roligare. Om man får vilja vill man alltid spela i det bästa laget.

På tal om bästa laget så hade oddssättarna satt er som stora favoriter.

Jo, men det är hemma/bortalag, då får man alltid fördel oavsett. Trots att lagen är ganska jämna, som vi och Ferencvaros är, så får man alltid hemmafördelen.

Vad är ni bättre på än vad de är?

Jag tycker vi är lite mer organiserade än vad dem är. Sen har de många duktiga niometersspelare. Alla ungrare kan skjuta från alla positioner oavsett om de är vänster- eller högerhänta. Det kryddat med en spansk mittnia (Nerea Pena) som är väldigt irrationell.

Okej, så det är där de är bättre än er då.

Det är det som är deras fördel. Jag vill inte ta de orden i min mun, att de är bättre än oss. Så vill man inte göra.

Är det nåt du inte vill göra ofta, generellt?

Nae, det var mest nu – man vill inte ge dem nånting, hehe.

Du då, personligen, sätter du upp någon målbild före matchen?

Nae, det är mer vad man går igenom på träning inför matchen. Och man tänker att ”nu tränar vi på det här och då kommer den spelaren komma in där och där”. Då ser man utan att tänka sen. Man har ju sett de här spelarna hela säsongen, plus att man har sett klipp. Så det spelas ju en video i huvudet men det är inte så att jag ligger hemma och blundar och tänker.
Sen hänger jag mycket med de andra i laget, då är det klart att man snackar lite om motståndarna. Även fast det inte är kvartsfinal. Jag är även bra kompis med en av målvakterna (Jelena Grubišić), då kan man kolla på match ihop och hon tycker att en spelare borde skjutit si eller så och så kan hon skälla på mig. Det är kontinuerligt lärande.

Vad är viktigt för dig imorn då, förutom målbild?

Det är att få träff bakåt hela tiden och inte vara för passiva. Med Per har vi även tränat på att få struktur. Bakåt och framåt, att alla är medvetna vad man ska göra inom den positionen man spelar på. Rollförhållande inför varandra. Det är basic-saker men det gäller att få lite påminnelse. Speciellt när det har varit lite si och så med det innan. Det som gäller framåt för mig är att skjuta.

Och konditionen då, matchtempot?

Ja, vi har ju inte spelat Champions League på länge, och alla är ganska dåliga i rumänska ligan. Men det ska inte vara något problem. Asså det är ju inte så att vi inte har gjort nånting, så sån katastrof är det ju inte. Och det är bara upp till Bella att hålla tempot, säger hon när Gulldén kommer in och får titta på morgondagens tröja, tigertröjan, med en materialere. Bella hör inte.

Linus (Persson, målvaktstränare i CSM och tillsammans med Gulldén) då, jobbar du nåt extra med honom?

Han jobbar mycket med försvaret och jag spelar mycket försvar så han kan komma med lite input. Typ, ”Linnea, du kan inte vrida på blocket” eller ”försök att räta upp dig”. Han kan hjälpa med tips framåt med såklart eftersom han är målvakt.

Har du nåt speciellt på målvakterna i Ferencvaros?

Nae inte på dem så mycket. Hon är väl ganska stor för att vara dammålvakt ändå, hon den nya där (Blanka Bíró), hon är ganska bra.

Ni kör inte jättemycket videgranskning så?

Jo, vi kör jättemycket videgranskning, som alla gör. Sen kör ju Linus med målvakterna och vi kör med de andra tränarna. Men Linus kan ju säga grejer på våra genomgångar också. Hur målvakterna vill ha det eller vad vi kan tänka på. Så använder han och vi det mer på träning sen. Då kan det komma på svenska också. ”Linnea, håll blocket där”, eller – ”Tackla” – det ropar han mest.

Blocka, tackla, skjut. Handboll låter enkelt ibland. Det är det som Per Johansson under sin korta tid har försökt återinföra i laget. Och just blocka, tackla, skjuta kommer CSM att lämna över stort ansvar till sin ledarfigur – Linnea Torstenson.
Man ser på träningen att hon är van. Hon har en gångstil som påminner om Zlatans, den gungar av pondus. Det här är hennes hus. Till nästa säsong är hon klar för franska Nice, och Final Four spelas i Budapest. Så ikväll blir sista gången hon spelar i huset. Det kändes inte som att hon vill lämna det som något annat än en vinnare.