Chiles har haft ett stort uppsving under 2010-talet och förbereder sig för sitt femte raka VM. Utgångspunkten var förstås gynnsam för att skriva historia, först 2011 nådde nationen slutspelet.
En sen sommarkväll i Nuuk ordnade svallvågor ändå till Sydamerika. Det var nämligen på Grönland, i Panamerikanska mästerskapets bronsmatch som Chile säkrade sin biljett till januari-VM.
Seger mot värdnationen i bronsmatchen, i förlängning dessutom innebar att Chile kunde bygga vidare på det Matteo Garralda tog över och slipade till från och med 2016.
–Våra starka sidor är farten i attackerna, kortast möjliga tid för beslut så att försvaret får svårt att reagera i tid och ett väldigt väl organiserat försvar, säger han till IHF:s hemsida.
– Ibland har vi dock svårt att spela med flyt och får problem att göra mål, fortsätter förbundskaptenen.
Största meriter så här långt – finalen i Panam-turneringen 2016 och triumfen mot Vitryssland 2017 till de första och enda VM-poängen hittills.
I Köpenhamn och Herning får landslaget kämpa för fler – mot Danmark, Österrike, Tunisien, Norge och Saudiarabien.
– Även om det finns ännu tuffare grupp än vår, måste vi inse att vi inte är favoriter mot något lag. Vi måste kämpa riktigt hårt för att vinna matcher, säger Garralda till IHF.