Sverige var nära men lyckades ändå inte besegra Frankrike och nå en efterlängtad VM-final. Det var så klart besvikenhet i det svenska laget efter matchen, men lagkaptenen Sabina Jacobsen försökte ändå blicka framåt.
– Vi vill ha medalj med oss hem, så det är bara att ladda om nu. Ingen kommer ihåg en fyra – vi ska ha brons, säger Jacobsen.
I Sveriges första VM-semifinal någonsin hade man, precis som man brukar mot Frankrike, väldigt svårt att göra mål. Försvarsspelet, med Jacobsen i spetsen, fungerade dock bra. Men det var inget lagkaptenen tänkte på efter matchen.
– Jag är skitbesviken. Vi hade chanser att komma förbi i andra halvlek men vi gick inte för det till hundra procent.
Johanna Westberg var inne på att Sverige slarvade för mycket i anfallsspelet.
– Jag är jättebesviken. Jag själv kastade bort någon boll på slutet och vi hade några missförstånd i försvaret, säger Westberg.
– Det känns otroligt surt att ha snubblat på mållinjen till finalen som vi alla drömt om. Men vi ska verkligen komma hem med en medalj.
Två situationer som kunde vänt matchen åt Sverige var när såväl Westberg som Hanna Blomstrand blåstes av för stürmerfoul.
– Känslan på planen var att de var tveksamma. Jag var i luften och så hoppade fransyskan på mig. Blomstrands var ännu mer tveksam, säger Westberg.
Även Hanna Blomstrand tyckte att avblåsningarna var tveksamma.
– Det kändes som att jag var igenom och att det inte var mycket kontakt. Samtidigt borde jag kanske ha läst av läget bättre eftersom jag själv hade ordnat fram två stürmer.
Hur känns det nu?
– Jag känner mig tom. Hade jag gjort mål där istället kunde matchen ha slutat annorlunda, det avgjordes ju lite där. Men det är sånt man lär sig av, säger en gråtande Blomstrand.
Då tar ni hem bronset istället då?
– Det siktar vi på.