En högoktanig match i högt tempo. Lätt gissat kommer guldmedaljerna i Scandinavium på söndag kväll belöna det lag som behärskar tempot bäst.
– Det viktigaste för oss är att hålla nere de tekniska felen och löpa hem, säger Camilla Herrem.
Norge, som släppt in minst antal mål i snitt möter Nederländerna, som gjort flest. Några krusiduller och dolda nyanser kring taktiken kan alltid dyka upp.
När vänstersexan Herrem spekulerar om skeendet i sin åttonde mästerskapsfinal blir det fort tal om mycket spring.
– Det kommer att bli en match med speed och det är inte så långt borta för oss. Om Nederländerna vill springa kan vi också göra det. Vi är duktiga i hemjobbet, laget som orkar mest vinner.
Ni kan ju också vända spelet, men det knorras lite över kontringarna så här långt?
– Ja, det har varit lite sämre än tidigare men vi klarar iallafall att välja när vi ska ta det lugnt och när vi ska sätta fart. Så, medelbetyg men matcherna har ju gått bra, ler Herrem till Handbollskanalen.
Makedonienproffset (Vardar) är van vid de stora sammanhangen. En rutinkategori som andra i den norska truppen håller på att fylla ut.
Emilie Hegh Arntzen gör sitt andra Europamästerskap, slet med förkylning debutåret 2014 men har synts till betydligt mer – inte minst i avgörande ögonblick på svensk mark.
– Det blir en annan nervositet när man vet att man kan få komma in på banan, säger mittnian som aldrig lämnade bänken före guldjublet för två år sedan.
Höjdpunkterna i hennes EM 2016: fem mål på åtta minuter i ett viktigt skede mot Ungern, bland annat kvitteringen 16-16 och ett par fina inspel till Marit Malm Frafjord på linjen i slutet av semifinalen mot Frankrike.
– När passningarna sitter kan man sänka axlarna, hon blir fri där inne när de börjar krypa ut på oss, säger Hegh Arntzen.
Båda gångerna tog hon sina första stegisättningar i andra halvlek precis när det började brännas.
– Det är egentligen härligt och samtidigt lugnande att få komma in när det verkligen gäller. De situationerna har jag med mig till finalen, jag vet iallafall lite vad som väntar.
Bland Hegh Arntzens trognaste supportrar finns tydlig medaljanknytning. Mamma Hanne Hegh blev ikon som målspruta i Rotterdam 1986, vann VM-brons och satte bollen i rullning för damlandslaget i Norge.
Guld eller silver 30 år senare? Numera har stormakten rejält stöd på läktaren.
Scandinavium lär bli en röd, vit och blå borg på söndag, en uppslutning som når fram till mer ärrade spelare.
– Det var fantastiskt att kliva ut på planen igår (läs: i fredags), en hel hall med norrmän. Jag blev rörd när jag hörde nationalsången, säger Camilla Herrem.