Sverige har en bit kvar till den absoluta toppen på U18-nivå. Det konstaterar nye förbundskaptenen Kristján Andrésson, som inte är nöjd med de senaste årens resultat.
– Placeringarna 12 och 15 skrämmer inte motståndarna, säger U18-damernas nya förbundskapten till Handbollskanalen.
Kristján Andrésson är tillbaka i landslagsverksamheten. Den tidigare förbundskaptenen för herrlandslaget (2016 till 2020) har fått uppdraget att leda det svenska U18-landslaget på damsidan, där han kommer att arbeta tillsammans med Jennie Linnell.
För Andrésson är det ett uppdrag som passar väl in i livssituationen med familj och civilt jobb i Eskilstuna, men också en möjlighet att arbeta med några av svensk handbolls mest lovande spelare.
– Roligast blir att få jobba med de bästa talangerna i svensk handboll i den här åldern. Min förhoppning är att kunna hjälpa dem att sätta en kravbild utifrån mina erfarenheter av vad som krävs för att ta kliv framåt mot seniorlandslaget, säger han till Handbollskanalen.
En av de stora utmaningarna blir att få spelarna att förstå vad som krävs för att etablera sig på seniornivå och så småningom bli aktuella för A-landslaget. Samtidigt är förutsättningarna speciella. Landslaget samlas bara omkring 30 dagar om året, vilket gör spelarnas vardag i klubblagen helt avgörande.
– Jobbet i klubbarna är där de gör det största arbetet. Vi träffas cirka 30 dagar om året, och då är det väldigt mycket matcher. Utvecklingen kommer främst att drivas i hemmiljön. De måste bli duktiga på att träna.
Resultaten de senaste mästerskapen imponerar inte
Andrésson är samtidigt tydlig med att resultaten på ungdomssidan behöver bli bättre. Sverige har inte varit särskilt framgångsrikt i de senaste mästerskapen (EM-tolva 2025 och på 15:e plats i VM förra sommaren), och han sticker inte under stol med att det finns en del att arbeta med.
– Om man tittar på resultaten har vi inte spelat om medaljer. Jag vet inte hur många gånger vi har spelat kvarts- eller semifinaler på ungdomssidan de senaste åren. Och placeringarna 12 och 15 skrämmer inte motståndarna, säger han.
Förhoppningen är att han tillsammans med Linnell ska kunna bidra med nya perspektiv och tydligare krav på spelarnas utveckling. Men det handlar inte bara om vad som händer under landslagssamlingarna.
– Jag hoppas att vi kan skapa bilder och ställa krav så att vi har tjejer som utvecklas mer i sin hemmamiljö. Jag vet inte hur de tränar idag, de kanske är jätteduktiga på att träna, men jag hoppas att vi kan få ut mer än vad resultaten hittills har visat.
Redan i december väntar de första träningsdagarna, där Andrésson får möjlighet att lära känna spelarna och börja forma en gemensam idé. Under första halvåret ska landskamperna användas för att bygga en grund inför sommarens mästerskap i Kroatien.
Vill hitta ”nästa” Rydén
Parallellt finns ett större perspektiv. Andrésson vill inte bara skapa förutsättningar för ett bra mästerskap 2027, utan också identifiera vilka spelare som kan ta nästa steg och bli aktuella för framtida mästerskap med A-landslaget.
– Isabelle Rydén spelade ungdomsmästerskap i somras och är nu uttagen i Sveriges EM-trupp på seniornivå. Om två år, vilken spelare från den här gruppen är det vi får se ta plats i ett mästerskap 2028? Lite så tänker jag att jag ska utmana dem.
För Andrésson innebär uppdraget också en efterlängtad återkomst till landslagsmiljön. Han har tidigare arbetat med ungdomshandboll på flicksidan i Eskilstuna Guif, men framför allt har hans tränarkarriär präglats av arbete på herrsidan. Nu ser han fram emot att återigen få representera Sverige.
– Jag har saknat det. Jag trivdes oerhört bra i herrlandslaget och att få vara med och representera Sverige är inte alla förunnat. Jag tycker om handboll och det är mitt stora intresse, förutom min familj. Att få jobba på elitnivå med de bästa spelarna och spela roliga landskamper ser jag väldigt mycket fram emot.
Viktigaste frågan blir ändå, har du tid även framöver att spela in podd?
– Det hoppas jag att jag får fortsätta med, skrattar Andrésson.