617 matcher i USM steg 1 har slutat med minst 20 måls skillnad under de fyra senaste säsongerna. Nu berättar Svenska handbollförbundets (SHF) tävlingschef Adam Engström hur förbundet ser på storsegrarna, vilka förändringar som diskuteras – och vilken betydelse målskillnaden faktiskt kan få för lagens väg genom USM.
– På sista raden i rangordningen har målskillnad betydelse, men det är osannolikt att det blir aktuellt, säger Engström.
Vi tar det hela igen: 617 matcher med minst 20 måls skillnad. 156 med minst 30. Och 31 matcher där avståndet blev minst 40 mål. Det är facit när Handbollskanalen granskar resultaten från USM:s första steg under de fyra säsongerna 2023/24–2026/27. Totalt ingår 3 598 spelade matcher i sex åldersklasser. I 17,1 procent av dem skilde minst 20 mål mellan lagen, alltså ungefär var sjätte match.
När Handbollskanalen presenterar siffrorna för SHF:s tävlingschef Adam Engström reagerar han med lugn.
– Det är egentligen inte så konstigt att det ser ut på det sättet, det är ju SM-tävlingar. Så jag är inte förvånad över att det är många ojämna matcher under steg 1, säger Engström.
Efter det att Handbollskanalen publicerade Johan Sjökvists krönika i förra veckan har flera personer hört av sig och tagit upp det faktum att målskillnaden i USM:s steg 1 påverkar vilken lottning lagen får i steg 4. Vi hör med Engström om det stämmer att uppläget ser ut på det sättet.
– Till att börja med ska man komma ihåg att segern med 45 mål, eller vad det nu är för resultat, antagligen inte kommer att ha betydelse för vilka lag som går vidare direkt till steg 3, eftersom inbördes möten går före.
– På den sista raden i rangordningen har målskillnad betydelse, men det är osannolikt att det blir aktuellt. Om BK Boll vinner alla matcher i sin trelagsgrupp men HK Handboll och IK Växel spelar oavgjort, och då blir tvåa och trea i gruppen, då blir den totala målskillnaden och antal gjorda mål en faktor. Och skulle man behöva rangordna i steg 4 så har vi en grundrangordning för U16 och U18, som är överordnat inspelat resultat i tävlingen.
– Om du är rankad topp åtta, men gått vidare som grupptvåa från steg 3, då är du grupptvåa i steg 3, och steg 4 ska ha två gruppettor i varje grupp. I steg 4 tittar vi på steg 3 före steg 1.
Vad händer med motivationen hos spelare som förlorar stort?
Det finns argument att föra att spelare som förlorar flera matcher med stora siffror kan tappa motivationen. Spelar de då i mindre klubbar med mindre kullar kan det i extrema fall leda till att hela lag försvinner.
Tävlingschefen är noga med att betona att U14-klasserna skiljer sig från U16- och U18-klasserna. Engström berättar att det i U14-klasserna inte finns någon direkt rangordning av lag.
– Det finns saker vi kan jämföra och mäta, man kan skaffa sig kunskap via samtal med distrikt osv, vilka som placerade sig högt upp i distrikten som U13. Men vi vet inte hur ett bra lag i Skåne står sig mot ett bra lag i Stockholm, för att ge ett exempel.
– När det gäller U16 och U18 finns det ett visst underlag för att kunna rangordna när vi skapar grupper. U18 är mest träffsäkert eftersom det finns förbundskaptener som haft koll på den kullen under flera år – vi använder ju förbundskaptenerna för att rangordna lagen, och de har koll på klubbar som sticker ut, spelare som flyttar och annat. Så för U16 och U18 finns det en väldigt grov rangordning in i steg 1.
Kraftigt förenklat innebär det att det i en fyralagsgrupp finns ett lag som tillhör skiktet den över fjärdedelen, ett lag i den andra fjärdedelen, ett i det tredje och ett i det fjärde skiktet. Och då är det i sig inte så konstigt att det blir ojämna matcher under steg 1, menar tävlingschefen.
Hur ser du på det faktum att det i vår granskning var 617 av 3 598 matcher som slutade med minst 20 måls differens?
– Förlorar du med låt oss säga 5–45 vet du som det förlorande laget nog redan före matchen hur det kommer se ut, och det vet det vinnande laget också. Om det gör saken roligare? Nej, kanske inte, men då landar vi i hur lag hanterar det. Åker du på ett SM-steg på bortaplan och spelarna betalar för att vara med, då kan du inte heller säga till de duktigaste spelarna i laget att de inte kommer få spela. Det finns en skyldighet att låta de spelarna spela. Sen att det förekommer exempel när det är osunt är jag helt övertygad om.
Styrdokumenten från Riksidrottsförbundet påverkar
Engström återkommer också till skillnaderna mellan U14-klasserna och de två äldre klasserna. Så även när det gäller hur USM är uppbyggt.
– Vi drog ju igång ett nytt upplägg för U14 där alla lag går vidare till att spela steg 4, men i olika skiktningar. Och när vi kontrollerade utfallet såg vi att antal ojämna matcher minskade rejält under året, därför att lagen som ’inte borde’ möta varandra slutade möta varandra. Spelar man däremot i U18-klassen och ni är ett svagare lag, då får ni förvänta er att det blir tufft.
– Presentationsmässigt är det lätt att titta på USM eftersom det är mycket matcher som spelas där, men ska man verkligen gå in på djupet behöver man titta i distrikten och vad som händer där.
En utmaning för SHF att hantera är Riksidrottsförbundets (RF) styrdokument där det bland annat nämns att de vill ha jämna matcher, men också att de vill att barn undviker att resa långt för att spela. Engström menar att de två delarna är svåra att förena.
– Det är svårt, om man inte är en idrott av fotbollens storlek och i ett storstadsområde likt Stockholm. 1,5 mil i handboll kan i stora delar av Sverige vara kort. Vill du ha jämna matcher för de svagaste föreningarna måste vi tuta ihop lag från alla delar av ett distrikt, och då blir det längre resor. Vissa klubbar vill det, men vissa säger att de vill ha kortare resor. Men det här är så klart en fråga vi jobbar med hela tiden.
Men hur arbetar SHF konkret för att få färre ojämna matcher inom handbollen? Det är en fråga som kommer upp hela tiden, och som kommer tas upp i november igen på tävlingskommitténs utvecklingskonferens tillsammans med distrikten
– Vårt huvudfokus i den diskussionen gäller för barn upp till U11, men vi kommer även bygga in 11-14 år. Hur kan vi i våra strukturer skapa förutsättningar för jämnare matcher? Det finns saker som distrikt har börjat jobba med, och vi har en ganska öppen agenda för mötet eftersom vi inte vill låsa oss i specifika tankar. Men en fråga vi kommer ta upp är monrad-lottningen, som finns i bland annat schacktävlingar.
Monrad-lottning är ett tävlingssystem där alla deltagare fortsätter att spela samtliga ronder oavsett vinst eller förlust, och där målet är att deltagare med lika eller liknande poäng möter varandra. I den första ronden lottas eller seedas deltagarna i en ordningslista. Efter varje rond sorteras spelarna/lagen efter sina aktuella poäng (vinst, oavgjort, förlust). Spelare i samma poänggrupp paras ihop med varandra, så att man i varje rond möter någon som har ungefär lika många vinster som man själv har.
– Det här går att göra på olika sätt även i lagidrott, och det är något vi vill diskutera. Kan vi skapa strukturer i ett enskilt matchsammandrag eller över en termin? Och vilka konsekvenser kan det bli?
Extra utespelare i barnmatcher?
Ett sådant upplägg skulle dock innebära praktiska utmaningar för föreningarna, inte minst när det gäller planering av matcher och tillgång till hallar. Engström pekar på att dagens system ger klubbarna möjlighet att planera långt i förväg.
– Normalt när vi lottar klasser vet vi i förväg att den andra helgen i september ska vi åka till Hisingen och spela och i oktober blir det Frölunda för att det sen i december blir Partille. Men om vi ska lotta med monrad behöver vi kanske få reda på var vi ska åka nästa gång efter att vi spelat klart den helgen som är. Det ställer ganska höga krav på föreningar och förbunden när det gäller planering och tillgår till arenor. Men det finns sådana tävlingsformer idag, både i distrikten Mitt och Öst.
Ett annat alternativ som förbundet har tittat på kommer från fotbollen, där vissa barnmatcher kan se en extra utespelare för laget som ligger under med flera mål.
– Något annat vi har kikat på är fotbollens barnregler, att om ett lag ligger under med fyra mål i tre mot tre- eller fem mot fem-spel (när du spelar femmanna) får du sätta in en extra utespelare. Skulle det funka i handboll? Det är ju andra ytor att jobba med i fotboll, resonerar Engström.
Samtidigt handlar frågan enligt Engström inte bara om tävlingsregler, utan också om hur förbundet och distrikten kan skapa bättre förutsättningar för att fler barn ska fortsätta spela handboll.
– Den här frågan grundar sig snarare i distriktsverksamheterna. Vad kan vi skapa för strukturer för att göra det lättare för spelare att spela så länge som möjligt? Vilka insatser gör vi för att lyfta spelare, lag och föreningar? Det gör vi med bra utbildare. Vi ser till att tränare går utbildningar så att det blir duktiga på att lära barnen spela handboll.
– Sen kan man diskutera om barn- och ungdomshandbollen borde ha begränsande regler. Det är klart att man kan diskutera att om ett lag leder med mer än X antal mål får försvar inte ske över mittlinjen. Samtidigt vill vi heller inte konstruera situationer som gör att spelarna inte kan agera naturligt. Det är svårt att säga till spelare att nu får du inte längre göra det rätta valet, för då blir det ett beteende som man automatiserar och som blir fel i spelarnas utveckling.
Vad mer kan ske ute i distrikten för att det ska gå i rätt riktning?
– I distrikten finns det nivåer. De större distrikten har kanske tre nivåer. Där skulle jag säga att det börjar med när de är 11-12 år, att de får vilja nivå. Och här skulle jag säga att det finns två typer av problem dom dyker upp. Det ena är att för många lag tycker att de är nivå 1-mässiga. Då får vi en upp och nervänd pyramid, och det är inte bra. Om man låter 18 nivå 1-lag möta varandra så kommer lag 16-18 att förlora stort mot lag 1-3, och då är det kanske självinsikten som saknas.
– Ett annat problem är att man i botten ofta har fem-sex lag som mycket väl vet vad de behöver. Men i nivå 3 brukar det dyka upp ett gäng andra lag också, inte ovanligt ett lag 2 eller 3 i en stor förening, som ofta kommer med för bra lag. Men kanske nödvändigtvis inte med syftet att vinna stort utan kanske mer att de har ett par bra spelare som de vill ge plats, spelare som räcker upp handen och vill dubblera. Och då blir det laget för bra. Sen förekommer det så klart för bra lag av osunda anledningar också.
– Än så länge har vi inte kommit fram till att vi vill ha begränsningar i hur vi spelar, men det är en möjlig väg också. Vi kan kanske skapa tävlingsstrukturer som separerar lagen på ett naturligt sätt.
Finns det rekommendationer eller utbildningsmaterial för tränare om hur man hanterar stora ledningar?
– Man kan koka ner det till sunt ledarskap. Oavsett om vi diskuterar samarbetsavtal för seniorer i division 1 eller eller barnhandboll kan vi koka ner allt till att om alla ledare alltid hade en sund inställning till idrott skulle vi inte behöva regler och bestämmelser. Om inget elitlag som hade samarbete med lag i division 1 missbrukade det genom att flytta ner spelare för att så att säga dopa, då skulle vi inte behöva regler, säger Adam Engström och avslutar:
– Och samma sak gäller barn och ungdom. Väldigt ofta när vi pratar struktur och tävling kommer vi fram till att vi måste utbilda våra ledare. Intressant då är att vi har inga tabeller och resultat i barnklasserna, men när du fyller 12 får du en tabell och då plötsligt får vi rapporter från distrikten om ledare som inte beter sig bra mot domare. Det blir resultatfokus. Har vi istället ledare som sätter upp utvecklingsmål i matcherna och man försöker nå de målen, då är det sunt ledarskap. Sen vet jag att det dröjer länge innan barnen vet att det finns en tabell att titta på. De vet om tabeller eftersom någon berättar för dem, och det är ofta föräldrar. Att fråga barnet ’hur gick det?’ eller ’hade ni roligt?’ istället för ’vann ni?’ kan ju betyda mycket.
LÄS MER: USM: ”Vi bytte ut våra bästa” – så hanterar tränarna stora segermarginaler
LÄS MER: 617 matcher slutade med minst 20 måls skillnad – här är åldersklasserna som sticker ut
LÄS MER: Sjökvists krönika: ”När blev det en merit att vinna med 40 mål i ungdomshandboll?”