Handbollsligan herr 2026-27: Önnereds HK:s status – håller spännande föryngringen?

Den där tråkiga tiden utan ligahandboll är snart över och Handbollsligan tillbaka. Men var står de olika lagen i Handbollsligan herr? Vilka saker stack ut positivt respektive negativt förra säsongen? Och vilka blir nyckelfigurerna under årets säsong? Det och en hel del annat går Handbollskanalens reporter och chefredaktör Ola Selby igenom i varje lag i ligan. Först ut är Önnereds HK. 

Fem erfarna Handbollsligan-spelare ut och endast ett nyförvärv utifrån. Dessutom en ny tränartrojka. Vad ska det bli av Önnered i år? Det kan bli fågel, det kan bli fisk och det kan bli mittemellan. En härlig gardering? Kanske. Men faktum är att det är svårt att sia om detta Önnered. Klart är att det kryllar av otroligt spännande spelare och att Önnered nu slår ur underläge.

Hur tog sig Önnereds HK hit?

Vi tar en kort titt på hur förra säsongen såg ut för Önnereds HK.

Utropstecken:

Andreas ”Stycket” Nilsson: 158 mål på 25 matcher. Av en mittsexa. Det hade ”Stycket” vunnit skytteligan på många säsonger i Handbollsligan. Har en mittsexa någonsin gjort så många mål i ligan? Jag vet inte, men jag tror inte det. Jag gick tillbaka i statistiken till säsongen 2013/14 och under de åren var ingen mittsexa i närheten, och då spelades det ändå fler matcher under de så kallade poolspelåren. En historisk säsong, med andra ord! Vad jag kunde hitta var Atli Ævar Ingólfsson i Guif närmast med 137 mål på 30 matcher säsongen 2014/15. Mål betyder inte allt, men det betyder väldigt mycket.

Patrick Bols’ målvaktsspel: Önnered som lag var inte något märkvärdigt förra säsongen, men individuella prestationer av hög klass fanns det mer av. Säsongen som danske Bols gjorde i mål var riktigt fin. Hög högstanivå, höjd lägstanivå och flera matchvinnande insatser.

Zettermans magi: Individuella prestationer ja. Zetterman sköt ju knappt förra säsongen (bara 57 mål), men hans framspelningar, främst till ”Stycket”, var löjligt bra. 129 assist var fjärde flest i serien.

Frågetecken:

Kaoset i föreningen: Vi behöver inte gå in närmare på det, det har skrivits spaltmeter om det och ”alla” vet redan vilket kaos det var (och fortfarande är?) i ÖHK.

Brist på disciplin: Önnered hade fler passmissar, fler tappade bollar, fler regelfel och fler utvisningar än snittet i ligan. Och därför förlorade de så pass många matcher att de missade slutspel.

Förväntade nyckelfigurer 2026-27

Max Dahlén: Bols har lämnat och nu är det dags för Max Dahlén att ta över som förstamålvakt (även om uppflyttade Dominic Brigerstrand och Oliver Andersson flåsar honom i nacken). Dahlén är en väldigt atletisk målvakt och med en härlig glöd i sitt spel.

Emil Hansson: Med tanke på hur oerfaret ÖHK är i år kan Hansson inte dra på sig 23 utvisningar (flest i ligan förra året). Önnered behöver ju honom på plan, i mittförsvaret. Kan han hitta rätt nivå och balans på det hela kommer han att bli oerhört viktig.

Måns Fredriksson: Zetterman har lämnat för Varberg och därför är det Fredrikssons tur att ta över. Jag trodde faktiskt att genombrottet skulle ske redan för ett par år sedan, så bra är han, men speltiden har inte varit där när Zetterman varit så pass bra. Nu är högernian etta på sin position och min gissning är att han kommer att ösa in mål.

Förväntad MVP:

Andreas Nilsson: Behöver jag motivera det ens?

Nytt ansikte att lära känna:

Rasmus Nyman: En fin och rörlig mittnia med god spelförståelse. Inte helt olik Hugo Forsberg i spelstilen. Gissningsvis blir Nyman etta på sin position, även om det finns gott om konkurrens från lovande Adam Tysk, Robin Kozjak och Elliot Lundstad.

Förväntat genombrott:

Sebastian Källemyr: En favoritspelare för mig, även om Max Blomberg Romero på samma position är minst lika intressant. Källemyr sticker ut som vänstersexa med sin storlek, och han har något ”Källmanskt” över sig. Svensk handboll tror mycket på honom och som den tvåvägsspelare han är (går att använda mer eller mindre överallt i försvaret) kan det bli mycket speltid redan i år. Väldigt ung fortfarande men till synes också väldigt mogen för sin ålder.

Kommer Önnereds HK klara av att…

Undvika att falla på eget svärd? Det har gjorts en rejäl föryngring då ekonomin är vad den är i föreningen. Det finns mängder av lovande ungdomar, men frågan är om balansen i laget är fel? På ledande positioner är det inte många spelare som har en god dos rutin från ligaspel.

Dra ner på slarvet? Jag nämnde tidigare i den här texten att ÖHK förra säsongen låg i topp i mer eller mindre samtliga tabeller man inte vill ligga i topp i. Så får det inte se ut i år. Å andra sidan är det ett väldigt ungt lag och då brukar misstag vara fler. Med andra ord är det svårt att klandra ÖHK i år om de skulle toppa samma tabeller.

För att säsongen 2026-27 ska bli en framgång måste Önnereds HK:

Ta sig till slutspel: Är det för höga förväntningar på detta nya och oerfarna ÖHK? Jag tycker inte det. Det finns mycket spets i de här unga spelarna, och det vore konstigt att säga att framgång vore att hamna där de gjorde förra året, alltså i ingenmansland.

Slutord
Jag vill gärna tro på det här Önneredlaget. Jag tjatar om det, men om jag bortser från Ystads IF tror jag inte det finns något annat lag i den här ligan med så många intressanta unga spelare. Flera i ÖHK-truppen kan stå inför genombrott, och det vore ju kul att se. Samtidigt går det inte att blunda för att ÖHK missade slutspel förra säsongen med en på pappret starkare trupp. Och ledartrion är oprövad på den här nivån. Osäkert? Ja. Spännande? You bet.

Övergångar
IN: Felix Lilja (uppflyttad), Rasmus Nyman (HK Aranäs), Max Blomberg Romero (uppflyttad), Sebastian Källemyr (uppflyttad), Dominic Birgerstrand (uppflyttad), Oliver Andersson (uppflyttad), Milo Knaapinen (uppflyttad), Elliot Lundstad (uppflyttad).
UT: Hugo Forsberg (Baia Mare, Rumänien), Mishels Liaba (Kolstad, Norge), Pontus Zetterman (HK Varberg), Kristian Berndtsson (tränare, ny klubb ej klar), Patrick Bols (OV Helsingborg)