Sverige stod inför ett rejält test mot Frankrikes fysik och samlade erfarenhet av stora matcher. Verkligheten i semifinalen blev ungefär den motsatta. Total koncentration och en matchplan som utnyttjade farten gav 32–26 och en storslagen svensk finalplats.
Ingen av de nuvarande stjärnorna i blågult var påtänkt för medaljchanser eller ens landslagströjan när Sverige spelade VM-final senast.
En OS-final och fyra förbundskaptener har passerat i historiken från 2001 till 2021.
Landslagstruppen i Egypten med nio debutanter låg bland de sista under man kunde tänka sig långt fram i medaljkampen. Med noggrannhet, disciplin och en mängd goda handbollspelare gick det ändå vägen till nästa guldchans under 2000-talet.
Det allra bästa för blågult i början var försvarets förmåga att ta höjd utan att bli överspelat. Andreas Palicka hittade rätt position mellan stolparna och de franska skyttarna fick inte kliva in ostört i skottsektorn.
Jonathan Carlsbogård rev iväg oväntade avslut och Sverige hade tidigt två plusmål att jobba med. Motståndarna kunde också, Luc Abalo levererade läckerheter från högerkanten och Kentin Mahé hittade de små och stora luckorna för inspel.
Det första svenska bytet, Albin Lagergren fick fäste som skytt. Frankrike var inte lika stabilt, agerade stundtals oförsiktigt och öppnade för kontringslägen med svaga avslut.
Sverige hade bredden och kunde förverkliga tempohotet. Inhoppare i stil med Felix Claar, som gick rakt in i duellerna, gjorde att landslaget kunde regera i ledning de flesta minuterna fram till paus.
Några riskmoment fanns det i momenten bakom 16–13. Fredric Pettersson klarade sig med två minuter efter en farlig tröjdragning på spelare i luften.
Palicka hade stort plus i målvaktsduellen, men åkte tungt i golvet i samband med en räddning av stående spagat-sorten precis innan halvtid.
Keepern tänjde ut och stod kvar i starten av andra halvlek. Han fick mer tuggmotstånd från Yann Genty i statistiken, laginsatsen som var långt utöver det vanliga gjorde att försprånget levde kvar.
Det gjorde det fina, svenska försvarsspelet också. Bara Nedim Remilis driv stärkte Frankrike när det såg riktigt illa ut och målskyttet tröt.
Sverige hade ständigt en öppning för kantavslut från Hampus Wanne eller Daniel Pettersson. Jim Gottfridsson offrade sig bland tuffa tacklingar och fick med sig odiskutabla utvisningar.
I allt uppumpande positivt bestod ledningen bara av tre-fyra bollar långa stunder efter paus. Frankrike fick varken total fallucka eller påtagligt comebackhopp i den pyrande nervpressen.
Mer än 26 mål totalt tillät dock gigantmålvakten Palicka inte från laget som går till bronsmatch.
Sverige var uppe vid 29 när Wanne (elva mål) nådde tvåsiffrigt. Punkten blev 30–25 från Carlsbogård med knappt tre minuter kvar.
Finalplatsen i hamn, blir det också Kairorepris från före millenieskiftet när landslaget skriver framgångshistorien vidare på söndag?
Frankrike–Sverige 26–32 (13–16)
Målskyttar, Sverige: Hampus Wanne 11, Daniel Pettersson 6, Jonathan Carlsbogård 4, Felix Claar 3, Albin Lagergren 3, Jim Gottfridsson 3, Lukas Sandell 2.
Startuppställning: Andreas Palicka–Hampus Wanne–Max Darj–Daniel Pettersson–Jonathan Carlsbogård–Jim Gottfridsson–Lukas Sandell