Lördagskrönikan eller Rött, gult, blått, grönt eller kanske lila?

Andreas Palicka - får han bollen i huvudet eller inte? Arkivbild

God lördagsmorgon! Jag antar att du liksom jag följer herrhandbolls EM. Huvudrundan som nu spelas i Malmö och Wien. Eller är du mer fokuserad på det som händer på hemmaplan i den serie du eller ditt barn spelar? Oavsett så tycker jag att det är hög tid med några regeländringar.

Ta det där med en spelare som är i vägen för en annan. Är det en målvakt som är utanför målgården blir det direkt rött kort. Är det en försvarare som kliver ut från bänken i samband med ett byte eller i ett hemspring och bara ställer sig i vägen för anfallaren som i bästa fall märker att det plötsligt står en människa i vägen blir det stürmerfoul! Alltså domaren vänder spelet oavsett hur det gått för den anfallande spelaren som för det allra mesta springer i full fart på kontring. Skaderisken är stor och spelförstörelsen uppenbar. Jag tycker att det ska vara direkt rött kort i de här situationerna också!

Patrick Wiencek, ställde sig i vägen i matchen mot Vitryssland. Då var den tyska segern redan i hamn. Farligt och onödigt. Foto: Ingrid Anderson-Jensen, http://nordlyset-fotografie.com

En annan sak som blivit så vanlig att vi nästan inte längre pratar om det är hjärnskakningar! Orsakade av höga armbågar bland utespelarna eller spelare som skjuter i huvudhöjd på målvakterna. Är det inte dags att ge tuffa straff för höga armbågar och skott i huvudet på målvakten så att kurvan för antalet hjärnskakningar inom handbollen börjar sjunka? Rött kort för armbågar och rött/lila kort för skott i huvudet på målvakten. ALLTID. Varför? Du armbågar eller skjuter ut en spelare på bänken i 2-3 månader och efter några hjärnskakningar är handbollskarriären över och hen får lära sig att leva med konstant ”huvudvärk”. Varför rött/lila? Jo för då är det enklare att se hur många som faktiskt skjuter målvakterna i huvudet. Få statistik på hur vanligt det är. Egentligen.

Hur får vi bort oskicket med armbågar och huvudskott? Genom att vara observanta under ungdomsåren. Genom att lära utespelarna att variera sina skott, sitt försvarsarbete och att aldrig gå in i anfall med armbågen först. Speciellt kantspelarna behöver hjälp. Alldeles för ofta vet de inte hur de kan variera sina skott. Speciellt inte om de varit niometersspelare från början. Dags för ungdomstränarna att få hjälp att hjälpa på allvar. Varför inte ha obligatoriska utbildningar där etablerade kantlirare lär ut sina ”hemligheter” över hela landet till både tränare och spelare?

Du vet förstås att det finns ett blått kort numera. Det har jag aldrig sett en domare visa upp i samband med en match. Ett rött kort med rapport. Förseelsen rapporteras till förbundet för beslut om eventuell sanktion. Funnits sedan säsongen 2016/2017. Är det en papperstiger? Dags att ta bort eller rent av börja använda?

Ja å så finns förstås de gula. Det vanliga. Varningen. Visste du att första gången det användes var i fotbollsVM i 1970? Att färgvalet kommer från våra trafikljus för att alla oavsett språk ska kunna förstå innebörden? Alltså gul = sluta om det är säkert att göra så. Röd = stopp.

Sist med inte oviktigt är det gröna kortet. Har du hört talas om det? Grönt kort är för oss längst söderut en gemensam satsning med Skåneidrotten, Skånes Handbollförbund, Skånes Innebandyförbund, Skånes fotbollsförbund och Skånes Ishockeyförbund. Vad det innebär? Det är en utbildning som består av två delar och där du får ta del av viktiga och nyttiga kunskaper om hur barn tänker och agerar när de tränar och tävlar.

” Rätt idrottsmiljö och ledarskap för våra barn utvecklar, formar och motiverar dem, både som idrottare och människor. Med det gröna kortet kan vi tillsammans skapa en tränings- och tävlingsmiljö som är ännu bättre och roligare. För det är livsviktigt att barnen har skoj när de tävlar och tränar. Och när man tar skoj på allvar får man också det bästa laget.”

Jag hoppas verkligen att fler regioner arbetar med denna kortfärg också.

Dean Bombac. Foto: Michael Erichsen/Bildbyrån.

Avslutningsvis kan jag avslöja att jag fått en ny favoritspelare på herrsidan. Han heter Dean Bombac. Spelfördelare/playmaker/mittnia i Slovenien. Trollkonstnär ligger närmast till hands tycker jag. Ger mig fina minnesvibbar av en annan favorit på samma position – kroaten Ivano Balić. Å så tror jag nog att VM-silvermedaljören från 2019 tar sig till ännu en final. Grannlandet Norge alltså.

Mina övriga lördagskrönikor
hittar du under Mer Handboll/Krönikor

Nr 30 4/1 2020 ”Kränkare” är aldrig ok!
Nr 29 28/12 2019 Det gör mig galen!
Nr 28 21/12 2019 Den omöjliga julekvationen?
Nr 27 23/11 2019 Det magiska trollspöt
Nr 26 9/11 2019 Vad är du nyfiken på?
Nr 25 2/11 2019 Omöjligt finns det?
Nr 24 19/10 2019 Voffor då då?
Nr 23 12/10 2019 Låt glädjen va’ me’
Nr 22 5/10 2019 Tänk på vad du säger så att du inte säger vad du tänker
Nr 21 8/6 2019 Hur modig är du?
Nr 20 18/5 2019 Vem vill ha mig?
Nr 19 11/5 2019 Handboll året runt är det ok?
Nr 18 23/3 2019 Dags att byta ut gammal skåpmat?
Nr 17 16/3 2019 Javisst ja de ska ju också vara med!
Nr 16 9/3 2019 Att våga gå sin egen väg
Nr 15 2/3 2019 Vad väljer du?
Nr 14 23/2 2019 Alla dessa matcher
Nr 13 16/2 2019 Hur får du ihop ekvationen?
Nr 12 9/2 2019 Rastar du också din mobil?
Nr 11 2/2 2019 En katt bland hermelinerna
Nr 10 26/1 2019 Vinna till varje pris?
Nr 9 19/1 2019 Det intensiva spelschemat
Nr 8 12/1 2019 Drömmen om guld
Nr 7 15/12 2018 Det får mig att se rött
Nr 6 8/12 2018 Den underskattade glädjen
Nr 5 1/12 2018 De allra mest ifrågasatte
Nr 4 24/11 2018 Det där med skador stora som små
Nr 3 17/11 2018 Har du också ett handbollshjärta?
Nr 2 10/11 2018 På läktarplats?
Nr 1 3/11 2018 En handbollstränares vedermödor