Del 2, niometersskott: Hur påverkas målvakterna?

Thomas Forsberg, Johanna Bundsen och Jessica Ryde. Photo: Viktor Ljungström / BILDBYRÅN

I Handbollskanalens granskning av de senaste mästerskapen är det tydligt att avslut från niometer minskar drastiskt, något vi tog hjälp av damlandslagets analytiker Pontus Ward Wiklund för att analysera. Men hur påverkas egentligen målvakterna av den nya skottbilden? Med hjälp av landslagets målvaktstränare Thomas Forsberg försöker vi reda ut målvakternas förutsättningar.

Är niometersskottet på väg att försvinna? Förmodligen inte – men trenden just nu säger att lag allt oftare väljer att avsluta från andra lägen än från niometer. Det visar inte minst Handbollskanalens djupdykning i damernas VM 2019 och 2021 samt herrarnas EM 2020 och 2022. Från mästerskapen 2019 och 2020 och till de efterföljande mästerskapen minskade antalet skott från niometer med över 500 skott.

Men hur påverkar det här andra spelare? Handbollskanalen har pratat med damlandslagets och IFK Skövdes samt Skuru IK:s målvaktstränare Thomas Forsberg för att reda ut hur målvakter egentligen påverkas när skotten i högre utsträckning kommer från andra positioner än niometer.

– När vi har tittat på OS och EM i efterhand har vi konstaterat att det är väldigt få niometersskott och med andra ord är det väldigt få avslut som man med målvaktsögon vill ha mot sig. Men handbollen är på väg åt ett håll där det har blivit mycket högre tempo och spelarna är skickligare på att hantera saker i det tempot, säger Forsberg till Handbollskanalen.

– Spelarna springer ännu mer och det kommer bara att öka ännu mer nästa år i och med de nya reglerna. Så ja, jag upplever det precis som ni säger.

Målvaktsträningen påverkas

Damlandslaget har tagit enorma kliv sedan Tomas Axnér och hans ledarstab tog över inför VM 2021 och en stor del av det har varit det jobb som har lagts ner på den fysiska biten. Forsberg berättar hur laget tänker taktiskt och hur det påverkar även målvakterna.

– Vi vill försöka störa motståndarens spel genom att möta upp lite högre i banan, tackla och därmed ta bort lite av niometersavsluten. Men det får så klart konsekvenser på var avsluten kommer ifrån. Men även lag som möter defensiva försvar ser ut att ha gjort en form av taktisk förändring där de inte vill skjuta för mycket från niometer. Sen går sånt här så klart i perioder och det finns ju en gräns för när motståndare kan börja nyttja den taktiken till sin fördel.

Att det blir fler avslut från kanter, linje, genombrott och straffar påverkar naturligtvis hur målvakterna tränar och agerar under match.

– Vi vill ju för det första träna så matchlikt som möjligt. När jag tränar målvakter så har det förändrats till att vi tränar mer på sexmetersavslut och genombrott från lite större zon 2 och 3 än vi gjorde tidigare. Det gäller också att bli duktig på stora kantvinklar och straffar och det är något vi tränar mycket mer på än tidigare.

– Förut la vi extremt mycket tid på avslut från niometer, men det gör vi inte lika mycket nu, även om det såklart beror på vilken målvakt man tränar. När man inte längre fick röra någon på utsida två bestämde vi oss, det var inför OS, att träna mycket på straffkast. Men det påverkar ju målvakterna mentalt det också.

Hur då?

– Tidigare kunde en målvakt ligga runt 40 i räddningsprocent när de hade en bra match, men som det ser ut nu kan en målvakt ha gjort en bra match och ligga runt 28 procent. Under OS hade vi 28 procent på våra målvakter medan våra motståndare hade 26. Vilket gjorde att vi vann målvaktsmatcherna oftast och det är något vi är väldigt glada över.

Hur annorlunda blir en målvakts agerande under match kopplat till den nya skottbilden?

– Nu måste du hinna snabbt ut i position, det är helt enkelt något en målvakt bör vara duktig på. Sen är nästa steg vad jag brukar kalla en nödlösning, vad har målvakten i sin repertoar om den inte hinner ut som planerat? Det måste de också vara duktiga på. Det kommer ju alltid att finnas situationer där målvakten inte hinner ut i position och därför kan man träna på vad man gör i nödsituationer.

Hur tränar ni på det?

– Genom att se till att målvakterna hamnar i situationer där de måste träna mycket på att läsa av spelet och spelarens rörelser för att ligga i framkant i positioneringen. Samt att träna på situationer då de inte kommer att hinna ut och agera enligt sin ”grundplan”. Om du som målvakt exempelvis står två decimeter ut från mållinjen som grund på ett skott från mittnio och grundplanen är att hinna ut två steg mot ett sexmetersskott för att sedan stanna av och agera – om du inte hinner det utan bara hinner ta ett steg och därmed inte hinner stanna av, vad gör du då som målvakt? Den situationen kan du träna på.

– Det får aldrig bli en situation där målvakten inte hinner ut och då är det slut och ”omöjligt” att rädda.

Övningarna ska vara matchlika

Handbollskanalen ber den forne stormålvakten att utveckla sitt resonemang.

– Även om man såklart vill träna på att läsa spelet och ligga i framkant och hinna förflytta sig så tror jag man också ska försöka träna på att lösa situationer med tidsbrist så bra som möjligt. Den biten tror jag blir mer och mer viktig. Det viktigaste då är att ha kroppskontroll för att kunna agera som vi vill, så man inte begränsar sig till att bara kunna göra en rörelse. Och jag tror att målvakter som är duktiga på att läsa spelet kommer att ligga i framkant eftersom de kan hitta kroppskontroll i svåra situationer.
En liten utmaning vi har är att många unga målvakter hamnar i en situation där de inte har kroppskontroll, vilket resulterar i att de inte får möjligheten att skapa sig en unik stil för vad som passar dem.

Hur kan en typisk situation se ut under träning när ni praktiserar de här sakerna?

– En fin situation kan vara att en ytternia passar till en mittnia som antingen tar skott eller släpper vidare till en spelare som kommer brett utsida två i full fart. Då ska ettan välja om den ska gå ihop eller släppa och målvakten får läsa av vad som händer och positionera sig efter det. Alla passningar gör att det blir förflyttningar som sker i spelet och då blir övningen mer matchlik.

Vad ska målvakter framförallt ha för egenskaper i den handboll som spelas nu?

– Sätta igång spelet snabbt är extremt viktigt. Samt att hantera tempot i sitt egna spel Jag har haft målvakter som i början när vi började jobba tillsammans behövde ta fem steppande steg för att känna sig bekväm med att utföra en parad och beroende på vilken målvaktstyp man tränar så måste man kanske dra ner på tempot på en målvakt. Arpad Sterbik spelade med ett extremt låg tempo om man tittar på hans fötter, medan en målvakt som Gonzalo Perez de Vargas spelar med snabbare fötter och ett högre tempo.

– Det gäller att hitta ett tempo som målvakt där man hinner med sig själv och där man kan spela sitt spel i det höga tempot som handboll spelas i idag. Det finns så klart fysiska begränsningar och därför är det viktigt att man är den man är. Och även om det finns många som anser att Sterbik inte var en supersnabb målvakt så hann han med i det höga tempot. Exempelvis om en spelare kommer på kontring och hoppar väldigt långt så tycker vissa målvakter om att steppa mer och efter det kommer en parad. Sterbik tog då istället få steg i ett lägre tempo och agerade därifrån. Men han är ju också lite större och långsammare och det passade honom bra. Just därför är det väldigt viktigt att kolla till vad individen har för egenskaper.

I det svenska landslaget har Thomas Forsberg framförallt jobbat med två målvakter: Johanna Bundsen och Jessica Ryde. Båda ligger högt upp i målvaktsligan i Danmark och är bärande spelare i landslaget. Avslutningsvis bad Handbollskanalen Forsberg att beskriva varför Bundsen och Ryde passar så bra i den handboll som spelas idag.

– En av Bundsens utmärkande egenskaper är att hon är väldigt attackerande på sexmetersskott där hon skapar tidspress för skytten. Hon är väldigt duktig på att komma ut där och stressa skytten. Dessutom har hon en fin balans och tempo i det hon gör kombinerat med bra kroppskontroll. Sen är hon ju fantastisk på att sätta igång spelet, säger Thomas Forsberg och avslutar:

– Ryde har en bra bas i sitt spel och det är en grundtekniskt stark målvakt. Dessutom har hon några överraskningsmoment och taktiska val som hon är duktig på att nyttja. Då tänker jag främst på olika paradval där hon kan överraska skyttarna. Jessicas styrka är att det är mycket svårt att veta vad hon ska göra i mål eftersom hon väldigt fin variation i sitt spel. Utöver det är hon extremt bra på att läsa spelet.

LÄNK: Dokument: Är niometersskottet på utdöende?