Efter Ystads starka U-lag – så ser det ut med reservlag i Europa

Ludvig Hallbäck, Ystads IF Foto: Christoffer Borg Mattisson / Handbollskanalen.se

Reservlag i ordinarie seriesystem eller inte? Här svarar vi inte på frågan men ger lite input i debatten genom lite frisk information.

Det var en division 1-match ikväll som tilldrog sig lite extra uppmärksamhet. När Ystads IF U tog emot Anderstorp fanns både Ludvig Hallbäck och Dalibor Doder på planen för hemmalaget. Två av hela föreningens bästa spelare som tillsammans gjorde 20 av 33 mål för YIF, trots att det rapporterats om punktmarkering under delar av matchen.

Att Ystad U vann med 33-30 satte igång en tweetfest där mer eller mindre nyanserade inlägg postades. Förvånansvärt grunda tankar från till exempel journalister som borde bli lite nyfikna och skrapa mer än på ytan.

För varför har vi egentligen reservlag/farmarlag/B-lag/U-lag i ordinarie seriesystem? Och vad skulle konsekvenserna bli av att ta bort alla dessa? Och inlägget vi aldrig sett tidigare: Hur ser det ut i andra länder och sporter?

Sagt och gjort, här kommer ett 15 minuters grävande som ger en liten inblick i hur det ser ut i Europa. Vissa kommer förmodligen bli förvånade att se hur vanligt det är.

Som bonus kan vi också meddela att FC Porto B leder andraligan i Portugal och Paris SG:s andralag toppar sin serie. Med flera spelare i laget som spelat i Champions League den här säsongen. På tal om att nyansera och försöka lyfta debatten från Ystad Arena till en lite mer aggregerad nivå.

Handboll

Tyskland
Reservlag spelar i 3. Liga (tredje högsta nivån).

Frankrike
Reservlag spelar i Nationale 1 (tredje högsta nivån).

Danmark
Reservlag spelar i 2. division (tredje högsta nivån).

Norge
Reservlag spelar i 2. divisjon (tredje högsta nivån).

Ungern
Reservlag kan som högst spela i NB 1 (andra högsta nivån).

Polen
Reservlag kan som högst spela i I Liga (andra högsta nivån).

Spanien
Reservlag kan som högst spela i Division de Honor Plata (andra högsta nivån).

Portugal
Reservlag kan som högst spela i 2A Divisao (andra högsta nivån).

Österrike
Reservlag kan som högst spela i spusu CHALLENGE (andra högsta nivån).


Fotboll

Tyskland
Reservlagen kan som högst spela i 3. Liga (tredje högsta nivån).

Spanien
Reservlagen kan som högst spela i Segunda Division (andra högsta nivån).

Italien
Reservlag i Serie C (tredje högsta nivån).

Nederländerna
Reservlag kan som högst spela i Eerste Divisie (andra högsta nivån).

Portugal
Reservlag kan som högst spela i LigaPro (andra högsta nivån).


För lite drygt ett år sedan gjorde för övrigt David Olsen, kanslichef på förbundet i Småland/Blekinge, en effektfull bild på hur det skulle se ut om alla reservlag plockades bort.

3 Kommentarer

  1. 1) att ett regelverk förekommer i flera ligasystemet betyder ju inte nödvändigtvis att regelverket är rättfärdigt. Reglerna för hur man får flytta spelare mellan A och B-lag kan ju också se olika ut.
    2) att bara sudda ut reservlagen på det sättet kanslichefen låtit göra är lite väl enkel matematik. Reservlagssystemet får ju en del tråkiga konsekvenser för de mindre klubbarna. Dels drar deras ”nästbästa” spelare efter A-ungdomsåren till storklubbarnas juniorlag. Där slussas de in i reservlagen för att sedan sluta när det tar stopp. Konsekvensen är att många mindre klubbar aldrig får kontinuitet i sina A-lag. Jag skulle tro att vi finge fler livaktiga småklubbar om reservlagen spelade i eget system. Dels får det väldigt tråkiga konsekvenser för en mindre klubb som gör en satsning. Exemplet med Anderstorp är utmärkt eftersom klubben i nästa omgång drabbas av ”turen” att möta IF Kristianstad som också slåss för att slippa kval neråt. Gissa hur IF Kristianstad kommer matcha sitt lag! Det är bara att gratulera Vinslöv till den hjälpen de får!

    Jämför med det svenska fotbollssystemet där reservlag spelar i egen serie. Min ”killgissning” är att vi har en väldigt klubbrik fotboll jämfört med de europeiska länder som har sina reservlag i ordinarie seriesystem!

  2. Till JL: På vilket sätt är bilden förenklad. Det är ju de facto hur serierna hade sett ut om man bara plockat bort samarbetsföreningar/reservlag rakt av vilket var det som många då förespråkade och att istället göra reservlagsserier. Det jag ville visa på med bilden var bara att nyansera diskussionen något. Vi har varken tillräckligt med seniorlag totalt eller tillräckligt med A-lag eller B-lag/samarbetsföreningar för att vi ska kunna göra den uppdelningen. Sen säger jag inte att du har fel och att det troligtvis är så att mellanstora och lite mindre föreningar skulle kunna hålla liv i eller ha seniorlag på ett annat sätt om man gjort den ändringen.

    MEN, min poäng är, att ”kostnaden” för att göra den förändringen skulle under de år det tar för föreningarna som är mellanstora eller mindre att få igång sina seniorverksamheter, om de nu lyckas med det, skulle bli för stor. Vi skulle tappa de andra små, mindre och mellanstora föreningar som idag har seniorlag. Detta helt enkelt eftersom vi i stora delar av Sverige under övergångsperioden skulle få kvalitativt sämre serier från div 1 och neråt samtidigt som resorna blir längre då div 2 blir lägsta serien i stora delar av landet, vilket i sin tur innebär att det blir dyrare att driva runt ett seniorlag.

    Kanske ska man vara beredd att ta den ”kostnaden”?
    Jag är dock osäker på om det inte blir lite väl dyrt sett till konsekvenserna de närmsta åren.

    Snarare bör man börja med att se över representationsbestämmelserna och överlag i bestämmelserna för vad som gäller mellan lag med samarbetsavtal och reservlag. Regelverket idag är snårigt och inte helt enkelt att förstå. Känns som om man borde kunna lösa problemen som blir i de serier högre upp där många samarbetsföreningar spelar borde gå att lösa via justeringar i bestämmelserna snarare än att kasta ut lagen från serieträdet.

    Man skulle också kunna titta mer på lottningen av de serier där det är många samarbetsföreningar, dvs helt enkelt försöka undvika att hamna i en ”Anderstorp-Ystad IF U” situation genom justeringar i lottningen av serien.

  3. Man kan nog säga att du själv besvarade din fråga. Även jag inser att en förändring, i a f en omedelbar förändring skulle komma med en kostnad. Görs förändringen klokt tror jag dock att kostnaden kan sänkas. T ex kan de förslag på regelförändringar vara en del i ett förändringsarbete.
    Jag tror också att ett flertal distrikt, inte minst det där du är verksam, skulle bli vinnare i längden.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here